August 2013 - Byggadator - lists.ludd.ltu.se

Mitt datorbygge och presentation
by Pontus Dec. 14, 2014

Dec. 14, 2014

Hej Svej Tror de flesta av er känner mig någorlunda, men för Anders(ragges) och Cehs skull: Pontus heter jag och har p.g.a Update snöat in på gamla maskiner. Också tack vare Update har maskiner från DEC blivit det jag snöat in mest på. Jag är av samlartypen och har varit lite väl framgångsrik, garaget är tämligen fullt. Bland annat har jag en gammal bekant till ragge där, en VAX-11/750 som ryktet säger att du hjälpt till att ordna till för föreningen COMSOFT i Sundsvall där jag och bjarni hämtade en massa skrot. Ni kan kika på lite bilder på http://www.pdp8.se Nåja. Mitt datorbygge befinner sig i allra högsta grad på planeringsstadiet. Jag vill bygga en transistorbaserad maskin och tyckte det var lite för vanligt och tråkigt att bygga med 74-logik, jag tar steget längre och vill bygga med diskreta komponenter. Främst vill jag lära mig hur en CPU kan funka på allra lägsta nivå och har ingen ambition att uppfinna någon ny spännande arkitektur. Därför så har jag valt att implementera en PDP-8. Den är lagom komplicerad och det finns en massa mjukvara som man får helt gratis om man lyckas göra den kompatibel nog. Jag har inte bestämt mig vilken PDP-8-modell jag ska försöka efterlikna, men min idé är att designa en CPU med en 8:a som förlaga och bryta upp den i "Flip Chips" utan ambitionen att göra dom kompatibla eller alls likadana som DEC's Flip Chips. För att det inte ska bli så stort så tänkte jag göra det med ytmonterade komponenter. Om man gör dubbelsidiga kort och går ner så långt man tror man kan löda så borde man kunna göra en ganska kompakt maskin. Min främsta inspiration är Dieters MT15: http://www.6502.org/users/dieter/mt15/mt15.htm Så, var står jag. ptja. jag har också ynglat av mig och renoverar kåken så tiden är ganska knapp. Men jag tar lite tid här och där för att läsa på om RTL, DTL och TTL som dom tidiga åttorna var byggda med. Det är en ganska brant backe för mig som inte pysslat så mycket med elektronik på det här sättet förut. Försöker också få ett bättre grepp om åttor i allmänhet. Funderingar jag har: 1. Hur mycket ström kommer maskinen dra? Kommer jag få värmeproblem med en kompaktare design än orginalen, förvisso hoppas jag kunna sänka spänningsnivåerna. 2. Hur konstruerar jag bakplanet? Om jag gjorde det på ett kretskort, hur många lager skulle krävas (jag vet att man kan få fyra lagers kort gjorda hyfsat billigt) 3. Jag ska fuska med minnet och köra med integrerade kretsar, men hur komplex ska jag göra minnesadresseringen. Ska jag nöja mig med 4kW eller satsa på fulla 32kW. (Någon har sagt att PDP-8/a kan expanderas till 128kW, förmodligen med tredjepartsexpansioner). Så, om några år kanske jag kommit en bit på vägen. Under tiden så ska jag njuta av era diskussioner om rör och reläer. Nablaman: Är det här något för Zusie? http://hackaday.com/2013/08/12/converting-a-flip-dot-display-to-work-like-c… Mvh, Pontus.

5 12

Trumminne
by Bjarni Juliusson Aug. 31, 2013

Aug. 31, 2013

Jag funderar mycket på det här med minne, och jag har svårt att komma på en minnestyp som kan tillverkas i tillräckligt stora kapaciteter för att vara användbart som primärminne utan en enorm massa jobb. Kärnminne är ju t.ex. en väldigt trevlig minnesteknologi, men ska man göra ett par K kärnminne så är det frågan om tiotusentals pyttesmå ferritkärnor som ska träs upp på tråd under lupp. Inte så lockande. Så jag har kommit fram till att jag vill prova att bygga ett trumminne. Nackdelen är förstås att det är rätt groteska rotationstider när man läser och skriver, men med några hundra ord snabbare minne till så borde det vara acceptabelt. Dessutom är det en skoj teknologi! Då är bara frågan hur man ska gå tillväga. Vi kan dela in problemet i tre delar: * Mekanisk konstruktion * Ytbeläggning * Läs/skrivhuvuden Den mellersta har jag läst lite om, och det verkar som att det lättaste är att använda pulvriserad järn(III)-oxid som man blandar med nåt bindmedel och penslar på ett tunt lager av. Järn(III)-oxid kan man tillverka själv med bikarbonat, vatten, en bit järn, lite ström och en ugn. :) Förhoppningsvis kan man sedan få den lagom pulvriserad med en vanlig mortel? Den mekaniska biten känns lite svårare. Någon typ av cylinder behövs, och den ska monteras väldigt välbalanserat på en axel och kunna snurra i jämn takt. Vad ska man använda för material? Hur stor ska man göra trumman? Hur ska man montera den på en axel? Huvudena är också ett litet problem. De behöver klara hyfsat hög bandbredd för att man ska få nån som helst vettig densitet. Ljudbandshuvuden är helt uteslutna t.ex., men däremot videobandspelarhuvuden kan kanske vara intressant att titta på. Folk slänger ju videobandspelare. Ett alternativ är ju förstås att tillverka egna huvuden, men det verkar minst sagt pilligt eftersom det är riktigt små toleranser som krävs. Vad tror ni? Bjarni

3 8

Radio och elektronikdataboken.
by Anders Magnusson Aug. 28, 2013

Aug. 28, 2013

Radio och elektronikdataboken är en närmast ovärderlig bok när man håller på med elektronikbyggen, tyvärr så är den nuförtiden nästan omöjlig att få tag på. Jag fick universitetsbiblioteket att beställa hem den åt mig från Sveriges Depåbibliotek och dessutom låna ut den, så nu finns den som pdf :-) Det blev kanske inte världens bästa kvalite, men det är läsbart iaf... Förlaget som har rättigheterna gick i konkurs -91, resterna köptes av nåt kanadensiskt bolag som verkar ha lagt ner den grenen av sin verksamhet... Nåväl: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/schroder.pdf Ha trevlig kvällsläsning :-) -- Ragge

2 2

Core rope
by Bjarni Juliusson Aug. 27, 2013

Aug. 27, 2013

Hej allihopa! Jag gjorde ett litet experiment igår för att se hur praktiskt det vore att bygga ett core rope-ROM. Experimentet gick till så att jag tog en ungefär centimeterstor ferritkärna på måfå från ett kasserat PC-moderkort och lindade några varv koppartråd på den och kopplade till oscilloskopet. Sen tog jag en 555 och satte den på att generera fyrkantsvåg, och matade outputten till en liten transistor, BC337 tror jag det var, och satte 10ohm kollektormotstånd för att få ungefär en halv ampere strömpulser. Sen gjorde jag två tester - ett där jag drog sladden med strömpulserna genom kärnan och ett där jag drog den förbi kärnan. Med sladden genom kärnan fick jag pulser på 300mV på oscilloskopet. Med sladden utanför kärnan var pulserna omkring 25mV. De varierade en del beroende på hur nära lindningen på kärnan sladden var och vilken vinkel den gick i, men som mest kom de upp i omkring 50mV. Det är i värsta fall en faktor 6 i skillnad mellan ettor (genom kärnan) och nollor (runt kärnan)! Jag har inte testat med någon annan last på lindningen än oscilloskopet, dvs en detektorkrets, men det gör jag kanske ikväll. Hur som helst är det väldigt lovande att det kommer så tydliga och kraftiga pulser ut, med extremt enkla medel. Det verkar alltså absolut görbart att bygga ett core rope-minne! Bjarni

2 2

Konstruktionsfunderingar.
by Anders Magnusson Aug. 22, 2013

Aug. 22, 2013

Jag sitter och skissar lite på hur man vill montera sakerna fysiskt för att det skall bli bra. Jag kan tänka mej två scenarion: - Göra 19-tumsplåtar som sitter vertikalt med rören utåt. Blir lättåtkomligt både fram och bak men tar utrymme. - Göra plåtar man stoppar in i rack och får dra ut på skenor, ungefär som annan rackmonterad utrustning fungerar. Betydligt mer kompakt, men man måste nog ha fläktar som blåser ut varmluften från varje sektion för att inte överhetta den ovanför. Tips/ideer/erfarenheter efterfrågas? -- Ragge

3 6

Re: [Byggadator] Mitt datorbygge och presentation
by Anders Magnusson Aug. 22, 2013

Aug. 22, 2013

On 08/22/2013 07:12 AM, Pontus Pihlgren wrote: > Innan du fråga, nej jag har inte haft igång den, nätagget skrämmer > skiten ur mig :) Och jag vill inte trycka på ON innan jag kikat lite > på kondingarna. /P Hehe :-) Jo, det är nog typ 5V/200A på varje nätagg eller nåt sånt. Jag undrar om inte det som är bortplockat har havererat? Så att dom har bytt nån gång. -- R

3 2

Strömförsörjning
by Anders Magnusson Aug. 22, 2013

Aug. 22, 2013

Jag funderade lite på anodströmsförbrukning i min konstruktion. Ett register drar ungefär 160mA kontinuerligt, sen kan det vara upp till 250 vid laddpulserna men det är rätt kort tid. Om man skall konstruera nätagg med rör (vilket man ju vill) så måste man ha en likriktare som klarar det, typ AZ4 eller GZ34. AZ4 klarar 200mA, GZ34 lite mer. AZ4 ser häftigast ut (brunnsockel och allting) men dom verkar tyvärr lite svåra att få tag på billigt, audiofiler verkar gilla dom så nytillverkade kostar 300 euro. GZ34 är billigare men har inte samma coolhetsfaktor. Man får ropa in lite gammelradioapparater på auktion och slakta? :-) Transformatorer för sånt här finns för en $40-50 men det kommer ju att behövas ett gäng. Glödströmmen är ju nästa fråga, man kanske skall försöka driva dom med 5 eller 12 volt istället? PC-agg finns det ju gott om som klarar rejäla strömmar :-) Ideer och tips mottages tacksamt :-) -- Ragge

2 1

Re: [Byggadator] Rördator
by Bjarni Juliusson Aug. 21, 2013

Aug. 21, 2013

Jag flyttar den här diskussionen till listan istället. On 08/21/2013 11:22 AM, Anders Magnusson wrote: >> > Man kan ju kanske ha nåt i stil med att när PCn skall laddas med ett > nytt värde så kommer den först att nollställas, för att i nästa steg så > sätts de bittar som skall vara satta. Då kan man styra med en in-heptod > som bara leder när det skall in data i registret. Ja, det förstås, det borde ju funka. > Jo, jag tänkte på kondingarna jag också :-) Använde du ECC83? Jag skall > bygga en liten testbädd också snart, men måste fixa så jag har +- 150 > volt på nåt bra sätt :-) Jag har använt ECC83, ECC803 och nåt till liknande rör i räknaren. Tror faktiskt att det sitter tre olika rör i den nu. Vad gäller spänningarna så har jag inte kommit till nån vettig insikt i hur man bör välja dem. +/-150V funkar ju, och det gör +150/-100 också, eller +170/-230 eller nästan vad som helst. Det blir lite olika motstånd i spänningsdelarna mellan anoder och galler. I de gamla ritningar och manualer jag har tittat i så har de oftast massor med olika matningsspänningar utan nån särskild förklaring. I mina experiment har jag kört med +/-168V, för det hade jag till hands. Med nya nätagget nu så har jag... låt se... +140/-168, med två olika transformatorer istället för en. Det är valt utifrån vad jag hade liggande, efter att jag räknat och konstaterat att jag fick utmärkta signalnivåer med endast två motstånd av värden som jag har i drivor i en låda. Mycket lägligt. 140V-trafon ger mig mer effekt till anodströmmen, 200mA, vilket borde räcka till ungefär 40 trioder. -168V-trafon är på 10VA, vilket täcker behoven för spänningsdelarna (och en glimlampa i röd hatt som kraftindikator), och sen har jag ena lindningen av en 2x12VAC 200VA trafo för glödspänning. Jag testar alltså att köra på aningen lägre glödspänning för att förlänga livet på rören, men egentligen är det för att jag hade en sån trafo. Andra lindningen får generera -15V för transistorlogik. :) Bjarni

2 2

test
by Fredrik Andersson Aug. 21, 2013

Aug. 21, 2013

Hej Bjarni och Anders, bara vi här ? :) /Zusie-Fredrik i Lund

2 5

Hejhopp
by Anders Magnusson Aug. 20, 2013

Aug. 20, 2013

Så, lista fixad. echo gurka | Mail byggadator-join(a)lists.ludd.ltu.se för att gå med. Eller vilket mail som helst till den adressen :-) -- Ragge

2 1