Jag blev till slut sugen på att testa kondensatorminne "på riktigt" så
jag ritade lite och sen så implementerade :-)
Funktionen på det här är logiskt sett mycket lika ett DRAM faktiskt.
Lite annan timing bara :-)
Sen krävs rätt så täta refreshintervall, se nedan.
Testbygget består av tre delar:
- Astabil multivibrator med utpuls låg nivå 1us och variabel tid för hög
nivå.
- Selektlogik;
https://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/171119/cap-storage-row-lgc-dwg.png
- Skrivlogik;
https://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/171119/cap-storage-rw-logic-dwg.png
- Minnesenheter,
https://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/171119/cap-storage-bit-cap-dwg.png
Principen är så att när man väljer en rad och får en puls ut så kommer
rw-logiken att känna av det och direkt mata tillbaka den signalen, så
att man får refresh i samma puls. Det är en rörvariant av op-amp som
fixar det, se U1 och U2 i skrivlogiken.
Att skriva en etta eller nolla gör man genom att styra vad som händer
vid en refresh-puls.
När man väljer en rad så aktiverar man två EL90 som jobbar "mot
varandra" via dioderna, se selektlogiken och minnesenheterna.
Då får man en puls ut till op-ampen som laddar upp kondingen igen.
Enkelt :-)
Hela enheten blev rätt bra förutom att den är rätt känslig på
referensspänningen (+20V till U2 i skrivlogiken).
Under ca 15V så kommer den att alltid läsa en etta på grund kvaliten på
katodföljarna och över +20 så funkar det inte med nån längre tid mellan
refresherna.
Jag testade med lite olika dioder för att se hur länge som kondensatorn
höll en etta:
EAA91: >500us (typ ideal diod, bara cap leakage)
1N4148: >500us (för referens, <25nA läckström)
1N34: 20us (över 10V så blir läckströmmen många uA)
2*1N34: 100us (2 seriekopplade för att minska spänning)
3*1N34 125us
Det här är nu uppmätt med 1N34, vilket var den första vanliga
kommersiella dioden (Sylvania 1946).
1N67 och 1N100 hade bara en tiondel i läckström, men jag hade inga såna
att testa med. 1N67 satt förresten i BESK.
Kommentarer?
-- Ragge
Godkväll igen,
när jag nu började räkna lite på energiförbrukningen, främst
anodspänningen, för att kunna testa saker i lite större skala så insåg
jag att jag inte har tillräckligt mycket kräm i mitt labbagg. Så då
måste man göra nåt åt det.
Jag ritade på nätagg för ett par år sen, men nu när jag började kolla på
det igen så insåg jag att det var lite för litet och inte tillräckligt
robust, främst så skulle spänningen till stabdelen bli för låg (bör
aldrig sjunka under 30V A-K) så jag tänkte om och byggde en enkel
testrigg :-)
Tanken är att ta två stycken 230-230 isolertrafos som jag har liggande
och använda dom för både +150 och -100 med fullvågslikriktning.
Dom är specade 400VA styck så lite finns det att ta av.
Sen använder man 866:or för likriktningen (kvicksilverlikriktare)
eftersom dom har ett konstant framspänningsfall på ca 15V oberoende
last, till skillnad från vanliga vacuumdioder som kan ha upp till 70V i
peakarna. Jag råkade få tag på ett gäng 866:or vid nåt tillfälle. Sen
så stoppar man inspänningen rakt in i en drossel (choke) på 1H/1A som
låg i ett hörn.
Jag hade räknat på att ta ut 800mA ur konstruktionen och 186V med 2V
rippel ur drosseln, så för att testa så byggde jag en vacker testbädd:
https://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/171126/psu-test.jpg
Man ser här det vackra blå skenet från 866:orna. Det som lyser starkt
under det svarta fodralet i botten på bilden är 60W-lampor som får vara
testlast :-)
Resultatet blev lite bättre än förväntat:
240mA: 201V
470mA: 197V
690mA: 193V
Nätspänningen är exakt 230V. Här har jag alltså provat med 1, 2 och 3
60W-lampor :-)
Nästa steg är att prova att stabdelen också fungerar som jag hoppas.
Resultatet skall bli 150V med 20mV rippel, och en DC-resistans på ca 1
ohm. Stämmer allt så kan man bygga två såna här delar till samma trafo
och parallellkoppla dom.
Schema: https://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/171126/866-reg-6080-dwg.png
Om nån har nåt tips på doc om hur man skall hantera 866:or (eller
kvicksilverlikriktare i allmänhet) så mottages detta tacksamt.
Man skall ju hantera dom lite speciellt har jag förstått.
-- Ragge
