Jag funderar mycket på det här med minne, och jag har svårt att komma på en minnestyp som kan tillverkas i tillräckligt stora kapaciteter för att vara användbart som primärminne utan en enorm massa jobb. Kärnminne är ju t.ex. en väldigt trevlig minnesteknologi, men ska man göra ett par K kärnminne så är det frågan om tiotusentals pyttesmå ferritkärnor som ska träs upp på tråd under lupp. Inte så lockande. Så jag har kommit fram till att jag vill prova att bygga ett trumminne. Nackdelen är förstås att det är rätt groteska rotationstider när man läser och skriver, men med några hundra ord snabbare minne till så borde det vara acceptabelt. Dessutom är det en skoj teknologi! Då är bara frågan hur man ska gå tillväga. Vi kan dela in problemet i tre delar: * Mekanisk konstruktion * Ytbeläggning * Läs/skrivhuvuden Den mellersta har jag läst lite om, och det verkar som att det lättaste är att använda pulvriserad järn(III)-oxid som man blandar med nåt bindmedel och penslar på ett tunt lager av. Järn(III)-oxid kan man tillverka själv med bikarbonat, vatten, en bit järn, lite ström och en ugn. :) Förhoppningsvis kan man sedan få den lagom pulvriserad med en vanlig mortel? Den mekaniska biten känns lite svårare. Någon typ av cylinder behövs, och den ska monteras väldigt välbalanserat på en axel och kunna snurra i jämn takt. Vad ska man använda för material? Hur stor ska man göra trumman? Hur ska man montera den på en axel? Huvudena är också ett litet problem. De behöver klara hyfsat hög bandbredd för att man ska få nån som helst vettig densitet. Ljudbandshuvuden är helt uteslutna t.ex., men däremot videobandspelarhuvuden kan kanske vara intressant att titta på. Folk slänger ju videobandspelare. Ett alternativ är ju förstås att tillverka egna huvuden, men det verkar minst sagt pilligt eftersom det är riktigt små toleranser som krävs. Vad tror ni? Bjarni