On 10/17/2013 01:03 PM, Anders Magnusson wrote:
On 10/17/2013 01:08 AM, Bjarni Juliusson wrote:
Hm, pdp11 har 7 gpreg + pc, och där har man alltid ont om register. Föralldel kommer ett moment till in här: när man har tal som sträcker sig över flera register, då så har man ju i princip bara hälften. Vanligt på x86 också när man emulerar 64-bitarstal.
Jag har programmerat en del assembler på x86, och det har inte varit dubbelbreda data som har ställt till det för mig, utan snarare att alla register är special purpose på x86. >:| På PDP-11 kan jag tänka mig att man oftare använder dubbelbreda tal eftersom de bara är 16 bitar annars. Men OK, som sagt, det ser ut att bli 32 register i min maskin, mest för att det inte är svårare än 16 och jag förmodligen vill ha 5 (och 10) bitars fält i instruktionerna eftersom det är samma fält som kodar immediates och hoppoffset, hellre än 4 (och 8) bitars fält.
Hm, hur skall du göra för att känna av förändringen av en bit? Klistra aluminiumfolie på framsidan röret, eller? :-)
Jag gjorde ett enkelt test med en liten bit kopparplåt som jag lade på framsidan av röret och tryckte en oscilloskopprob mot, och då kunde jag se pulserna som kom när jag svepte på skärmen. Återstår att se om det går att få det tillräckligt tätt mot skärmen med likadan plåt över hela skärmytan (har några små rektangulära bitar) för att få tillförlitlig amplitud på pulserna överallt. Aluminiumfolie låter lite sådär, både ömtåligt och svårt att hålla pressat mot skärmen, och olödbart. Hellre nån tunn kopparplåt/folie då, går väl att köpa. Stod inte specifikt om det i de rapporter jag läst (Williams & Kilburns skrev ett par), så det enda jag vet om hur det gjordes är att det är en metallplatta, ospecifikt hurdan den ska vara.
Jag tycker det verkar som en utmaning med ett sånt minne.
Ja! En utomordentligt bra utmaning! Bjarni