On 01/10/2014 11:08 PM, Pontus Pihlgren wrote:
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote:
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man prova på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Jag kanske inte har hängt med i alla svängar, men jag har fått för mig att ni/du vill pressa era rör ganska hårt för att det ska gå så fort som möjligt.
Ragge tänker nog så, men jag siktar på enkel konstruktion istället, så min maskin blir nog extremt långsam. :]
Hur är det med rörens livslängd, kommer det att påverkas?
Näe det tror jag inte. Det är väl mest två saker som händer som gör att rör går sönder: * Stress på glödtråden orsakad av värmeförändringar som gör att den går av, vilket påskyndas om man har högre glödspänning, kraftcyklar ofta, och slår på glödspänningen tvärt vid påslag. * Kemisk påverkan på katoden som gör att den ger ifrån sig färre elektroner, vilket bland annat påverkas av hur mycket man stryper rören. I audiotillämpningar och liknande så kör man ju rören liksom i mitten av kurvan där det är linjärt och fint, och stryper aldrig helt och hållet. I digitala tillämpningar å andra sidan kör man antingen helt strypt (etta) eller helt öppet (nolla), och det nöter mer på katoden tyvärr. Dock tror jag inte frekvensen för omslagen mellan 1 och 0 påverkar, utan det är liksom andelen av tiden man håller röret helt strypt.
En vanlig rövarhistoria om dom tidiga rörburkarna var att de måste tas ur drift dagligen för rörbyten. Är era rör nyare/bättre?
Det är något av en rövarhistoria. Problemet i det sammanhanget är alltså att kraftcykling och värme under drift stressar glödtråden och har man femtusen rör i en dator så händer det rätt ofta att nåt pajar. Man kom underfund med det ganska snart och lät de gamla rördatorerna stå påslagna dygnet runt och körde med minskad glödspänning, och då var det mer sällan man behövde byta rör, även om det var ganska ofta med dagens mått. Inte varje dag dock. Våra rör är likadana som användes då, fast egentligen med undantaget att det faktiskt tillverkades särskilda datorrör som var specialversioner av vanliga rör som var mindre känsliga för "cathode poisoning" som jag nämnde ovan. De var kanske av lite högre hållbarhet allmänt också, det vet jag inte så noga. De rör vi använder är "vanliga" rör eftersom datorversionerna är betydligt svårare att få tag på, så kanske blir väl våra maskiner lite mindre robusta än de som byggdes på 50-talet. :) Bjarni