On 06/15/2014 07:53 PM, Anders Magnusson wrote:
Hejhopp,
För min del har jag experimenterat mig fram till en klockgenerator som funkar rätt bra. Det är en oscillator av den sorten som i princip är som en kapacitanskopplad flip-flop med två trioder, plus en pulsformare för att få lite kantigare pulser och lagom amplitud, ungefär 100V. Totalt är det två st ECC91 och ett regulatorrör; oscillatorn kör på 300V och pulsformaren på 150V.
Två ECC91? Scheman bitte :-) Hur långt upp funkar den bra?
http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/klocka.png
Resistorvärdena i spänningsdelarna är rätt godtyckliga, vad jag hade till hands och funkade. De kommer nog att ändras lite. Spänningsdelaren på vänstra sidan är bara till för att få ungefär likadan belastning på båda anoderna för att pulserna ska bli mer symmetriska. :)
Röret till höger är alltså pulsformaren, som matas med 150V från ett 0A2. Det borde egentligen vara 5k på anoden på regulatorröret, men jag hade inga och 6k funkar. Hm, behövs det en regulator? Eller är det bara för att få 150V?
Oscillatorn oscillerar upp till 1MHz ungefär, men då är det sågtand. Ganska bra fyrkantiga pulser vid 500kHz, och under 200kHz eller så blir de osymmetriska med mycket mera 0 än 1.
Jag mottager tacksamt alla synpunkter på denna krets. Först och främst vill jag ha kantigare och symmetriskare pulser; frekvensen behöver inte vara högre, och jag kommer nog till och med att sänka den eftersom hastigheten nog kommer att begränsas av bildröret. Williams & Kilburns minnen hade en accesstid på 5-10µs nånting. Jag läste nånstans lite om att bygga bra multivibratorer, och det verkar vara bra att sänka återkopplingskapacitansen lite för att få bättre utseende på pulserna. Men det allmänna problemet är ju att man vill att derivatan på flanken
Bjarni Juliusson skrev 2014-06-15 23:26: på fyrkantvågen skall vara så hög som möjligt, och det motsvarar en rätt hög frekvens, så man får direkt kapacitansproblem. Jag har funderat på om man skulle göra en "vanlig" oscillator, och sen försöka shapa simusen till fyrkantvåg. Har inte gjort några försök med det dock.
Själv har jag gjort en "klassisk" med ECC91(5J6) som multivibrator + EL90 som pulse-shaper. Funkar bra upp till ca 500ns pulsvidd, sen blir det dåligt.
Schema bitte! :)
Här är senaste versionen tror jag: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/140616/astmult-shaper.jpg R3 och R4 bör vara variabla. U3 kommer att sluka massor med ström, men kan å andra sidan driva rätt så mycket också.
- Arkitektur: Till slut så har jag kommit fram till att det blir DG Nova som får stå modell. 22 instruktioner, så inte alltför mycket logik i avkodningen, samt att den är mycket modulär. Man kan implementera bara grunduppsättningen av instruktioner, sen lägga till sånt som stack, bytepekare, mul/div, minneshantering etc. Jag har komplett uppsättning testprogg på hålremsa :-)
Nova är en trevlig arkitektur. Ska du vara exakt binärkompatibel? Det blir enklast så med testprogram och allt, dessutom så behöver man de få instruktioner som finns. Jag har dessutom hackat lite pcc så att jag får till en kompilator för den :-)
- ALU: Den har ADD, Negate, Complement och And i olika kombinationer. Det som är knöligast är adderbiten och ripplecarry, men konstruktionen som jag plockat fram som verkar mest lovande har 7ns omslagsfördröjning på Cout, så 16 bittar i rad blir 112ns, klart godkänt. Själva Sum-out ligger på runt 250ns, men det gör mindre eftersom det inte påverkar ripplecarryn. Drawbacken här är att det går massor med ström, runt 1.6A under en addition. Fortfarande arbetsmateriel.
Alltså den där strömåtgången är ju i grövsta laget. Trevligt med så snabba kretsar dock. Kopplingsscheman? Så här ungefär: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/140616/adder-plain.jpg Det är and-kretsarna med or-katodföljare som slukar strömmen, ungefär 100mA för en adder och det behövs 16 stycken. Det mesta av strömmen går mellan +150 och -100 så man kan ju mata den separat med 250V.
- Minne: blir kärnminne, men jag är inte nöjd med resultatet än. Har dock inte testat så mycket. Tanken är att göra typ en "spartrafo" som man sätter på katoden på nåt bra drivrör så att man får upp strömpulsen genom minneskärnan. Man behöver runt 400mA genom kärnan, vilket är lite mycket för ett vanligt rör.
Kärnminne ska jag också bygga, men jag har inte börjat testa alls. Bygger nog den biten med transistorer. Och sen trumminne...
Jag tror inte det behövs så mycket logik för minnesdrivningen, däremot att sy matriserna kommer att vara ett evighetsgöra. Nåt som jag funderat på här är att göra nåt slags trum-minne och använda kärnminnet som cache. Men det ligger långt fram... -- Ragge