Bjarni Juliusson skrev 2014-01-10 23:31:
On 01/10/2014 11:08 PM, Pontus Pihlgren wrote:
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote: prova
på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Jag kanske inte har hängt med i alla svängar, men jag har fått för mig att ni/du vill pressa era rör ganska hårt för att det ska gå så fort som möjligt.
Ragge tänker nog så, men jag siktar på enkel konstruktion istället, så min maskin blir nog extremt långsam. :] Nja, inte pressa rören så hårt, det jag mer kollar på är hur man får allt runtomkring att hänga med :-) Jag ligger ju bara och kör på runt 1MHz så det är ju inte några jättefrekvenser heller.
Hur är det med rörens livslängd, kommer det att påverkas?
Näe det tror jag inte. Det är väl mest två saker som händer som gör att rör går sönder:
* Stress på glödtråden orsakad av värmeförändringar som gör att den går av, vilket påskyndas om man har högre glödspänning, kraftcyklar ofta, och slår på glödspänningen tvärt vid påslag. Amen.
* Kemisk påverkan på katoden som gör att den ger ifrån sig färre elektroner, vilket bland annat påverkas av hur mycket man stryper rören. I audiotillämpningar och liknande så kör man ju rören liksom i mitten av kurvan där det är linjärt och fint, och stryper aldrig helt och hållet. I digitala tillämpningar å andra sidan kör man antingen helt strypt (etta) eller helt öppet (nolla), och det nöter mer på katoden tyvärr. Dock tror jag inte frekvensen för omslagen mellan 1 och 0 påverkar, utan det är liksom andelen av tiden man håller röret helt strypt. Det finns lite olika saker här som påverkar. Det du hänvisar till här är "Cathode poisoning" som var ett stort problem innan 1950 ungefär. Det yttrar sig ungefär som så att om man har haft röret igång i några timmar utan katodström så sänker man den möjliga strömmen genom röret rätt kraftigt. Här har man alltså förstört katoden, så det är helt enkelt kört. I rördatorer så är det ju typiskt vanligt fenomen, därför så hade man speciella serier med datoravsedda rör som skulle vara extra okänsliga för såna saker.
På 70-talet blev det rätt vanligt med rör-TV-apparater med stand-by-funktion, där man hade glödströmmen på hela tiden men ingen anodspänning, och då var det tydligen inget problem längre. Om man tittar i allmänhet på livslängder och rör så brukar tydligen rör för datortillämpningar och UHF-tillämpningar vara dom som slits mest, medan audiotillämpningar som går kontinuerligt slits minst. Ericsson visade på lite livslängdsdata i nån rapport från 60-talet som jag sett, och deras 6J6 och 6AQ5 kunde leva 80-100000 timmar i telefonväxlarna. Det är över 10 år i kontinuerlig drift :-) Min tanke är att få till en version 1 av en rördator som fungerar, sen kan man i version 2 titta på att konstruera om saker så att dom går mer i "Klass A", så att man håller en kontinuerlig ström genom rören för att förlänga livslängden. Det kan bli en utmaning :-) Här är en bok från 1960 som talar lite om hur man får till bästa livslängden på rör: http://www.nutshellhifi.com/library/MostVacuumTubes.pdf Hög nördfaktor, men intressant om man håller på med sånt här :-)
En vanlig rövarhistoria om dom tidiga rörburkarna var att de måste tas ur drift dagligen för rörbyten. Är era rör nyare/bättre?
Det är något av en rövarhistoria. Problemet i det sammanhanget är alltså att kraftcykling och värme under drift stressar glödtråden och har man femtusen rör i en dator så händer det rätt ofta att nåt pajar. Man kom underfund med det ganska snart och lät de gamla rördatorerna stå påslagna dygnet runt och körde med minskad glödspänning, och då var det mer sällan man behövde byta rör, även om det var ganska ofta med dagens mått. Inte varje dag dock.
Våra rör är likadana som användes då, fast egentligen med undantaget att det faktiskt tillverkades särskilda datorrör som var specialversioner av vanliga rör som var mindre känsliga för "cathode poisoning" som jag nämnde ovan. De var kanske av lite högre hållbarhet allmänt också, det vet jag inte så noga. De rör vi använder är "vanliga" rör eftersom datorversionerna är betydligt svårare att få tag på, så kanske blir väl våra maskiner lite mindre robusta än de som byggdes på 50-talet. :)
Jag fick tag på en 40 stycken E90CC som jag har jämfört lite med de 6J6 jag har. Trots att den interna konstruktionen är helt annorlunda så uppträder dom väldigt lika. När jag nu får färdigt min uTracer skall jag kolla hur lika dom egentligen är :-) De 6J6 jag har är från ett gammalt armelager från 1945, så där är risken större att man kan råka ut för "cathode poisoning. Men jag tror också att funktionen på datorer på den tiden var annorlunda: Man stoppade i ett gäng hålkort, den räknade sig igenom dom, sen hände inget förrän nästa batch. Om man har en modernare dator så gör den normalt saker hela tiden, så då blir det inte lika stort problem med stilleståndstiden. Men men, vi får se med tiden :-) Jag undrar hur JJ och dom andra moderna rörtillverkarna hanterar såna här saker? Om dom gör det alls? -- Ragge