Bjarni Juliusson skrev 2013-11-23 17:53:
On 11/23/2013 10:29 AM, Anders Magnusson wrote:
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat?
Jag menar resultatet av kapacitansen. Titta på nedre kurvan på http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/multi-kurva.JPG tillexempel, det här är mätt på styrgallret, den övre kurvan på anoden. Om man "flyttar upp" gallerkurvan lite så borde man kunna få omslaget tidigare.
Nu försöker jag förklara det här för mig själv:
Röret är strypt när spänningen på gallret är -1 ruta, men du drar ner gallret till -3,5 rutor, via en konding. Att det åker så långt ner beror på att insignalen i själva verket ligger på kanske +3r och åker ner till -0,5r, om jag uppskattar den utplanande kurvan någorlunda rätt... vilket jag säkert inte gör för det verkar som konstiga värden. Det är 1us/ruta och för styrgallerspänningen 5V/ruta, anodspänningen 50V/ruta. Alla kurvor är jättevackra i det här exemplet tycker jag :-) Styrgallerspänningen har 0 volt vid toppen, därutöver får man styrgallerström, därför blir den fint platt ovanpå.
Resultatet är i alla fall RC-kurvan med den djupa spetsen och utplaningen uppåt, vilket sker under den låga halvan av den fyrkantsvåg som jag antar finns på andra sidan om kondingen. Omslaget på anoden ser ut att börja omedelbart, men har ett lite mjukt övre hörn. Yep.
Sen åker fyrkantsvågen upp, och gallret skjuter också iväg upp, men stoppas av gallerströmmen från att komma mycket över 0V. Därefter ser vi en liten RC-kurva igen. Även det omslaget ser ut att hända fort vad jag kan se.
Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen? Vi kan se att styrgallerspänningen går ner till -20 volt, men röret är helt strypt vid -5. Skulle man hitta på nåt så att spänningen bara går ner till -10 så skulle man kunna få omslaget vid typ halva tiden, men det var inte jättelätt att få till för då kommer man aldrig att strypa båda rören helt. Jag vill alltså halvera pulstiden för att vara nöjd :-)
Alternativet vore att ha mindre kapacitans (här är det 10pF) på anod-galler-kondensatorn men då finns risken att det blir för för mycket saker runtomkring som kan påverka.
Vad är det för saker som kan påverka? Man ligger på en 2-3pF i röret, ledningar och hållare. Jag har provat att minska men då börjar kurvorna att se ut som skit, oregelbundna och annat.
Flyg == jag har en egen flygmaskin :-)
Oj! Ja det underlättar väl. Hur sannolikt är det att du flyger ner? :) Inte särskilt troligt tyvärr.
Jag kollade vad det var som fanns i listan på nätet, men det verkade inte vara några jätteintressanta saker. Finns det mer prylar utöver det?
Ja, _jättemycket_. Det är enormt mycket grejer. De brukar väl lägga upp de intressantaste sakerna där i listan, men det kan dyka upp oväntade fynd. Det beror väl på vad man tycker är intressant. :) Plus hela komponentbaren. Vad är du intresserad av? Tja, allt möjligt :-) Det brukar dock inte vara mainstream-saker, det är nog därför det inte finns i annonser :-)
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska?
Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar? Dom finns mindre också. Jag bara googlade fram en som exempel. Och nej, har inte lekt med några såna borrar. Än :-)
-- Ragge