En kompis satt och simulerade analoga kretsar häromdan, och jag insåg då att man ju borde göra så med de här sakerna som vi leker med också. Så det blev att damma av sina SPICE-kunskaper och googla lite, och givetvis så hade folk hållit på att ta fram netlists för lite olika rör som dom använder i förstärkarkonstruktioner. Jag tog iallafall och provade och gjorde en enkel inverterare för att se vad som händer. Röret ifråga är ECC83 eftersom det är audiofolk som gjort netlisten. http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-bild.jpg Det är ju synnerligen enkelt att testa olika uppträdanden med olika komponenter när man simulerar istället för att försöka räkna ut det med kondensatorkurvor och RC-kretsar och sånt. Skickar man en 2us in-puls får man ut enligt detta: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-kurva.jpg Inte helt olikt det som jag fått i verkligheten, lite sämre möjligtvis. Nu så gäller det att skapa netlists för ECC91 också. Antagligen inte alltför svårt, värre blir det med EH90 för det enda jag hittat kurvprinciper för är trioder och pentoder... -- Ragge
On 11/21/2013 03:40 PM, Anders Magnusson wrote:
En kompis satt och simulerade analoga kretsar häromdan, och jag insåg då att man ju borde göra så med de här sakerna som vi leker med också.
Så det blev att damma av sina SPICE-kunskaper och googla lite, och givetvis så hade folk hållit på att ta fram netlists för lite olika rör som dom använder i förstärkarkonstruktioner.
Nån dag måste jag verkligen lära mig SPICE. Har du några nybörjartips?
Skickar man en 2us in-puls får man ut enligt detta: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-kurva.jpg
Ser ju bra ut. :) Själv har jag dels varit jäkligt upptagen med Update-grejor och dels oftast blivit byggsugen mitt i natten när jag inte kan väsnas, men jag har designat, kastat, designat om, och mestadels byggt grejen som fördröjer full glödspänning efter ström på. Det är två reläer och en spak med vilken man kan växla mellan körläge och standby, samt två fina lampor som visar status. Updates komponentlager är enormt bra att ha! Den historien känner du nog inte till. Vi fick ett komponentlager från en nedlagd instrumentverkstad på psykologiska institutionen som de hade haft sen åtminstone 60-talet. Det är fem stycken hurtsar som är en meter breda och 40cm höga, plus en hylla full med kassar. Det är det mesta man kan tänka sig, från 60-talet och framåt. Mycket är väldigt lyxiga grejer, såsom strömbrytare och indikatorer, precisionspottar med såna rattar som räknar varv, etc. Det är motstånd från 1/4W upp till vad det nu kan tänkas vara för effektrating på ett motstånd som är lika stort som en blockflöjt. Foliekondingar, elektrolyter upp till läskburksklassen, dioder, en hel massa zenerdioder, transistorer av olika art och storlek, reläer, mekaniska byggdetaljer, rörsocklar, spolar, massor med olika sorters glödlampor http://i.imgur.com/0BpgTim.jpg och glimlampor, fotoceller, säkringar, diverse IC-kretsar, 7-segmentsdisplayer, kilovis med kontaktdon av skilda slag... :D Äh, ja. Hur som helst så är det en del mekaniskt byggeri jag behöver göra, däribland lite omflyttande av delarna i mitt nätagg för att passa på ett annat sätt i chassit. Det är därför jag inte kan göra det på natten, för det kräver borrande och sågande. Men rätt som det är får jag det gjort, och då ska jag börja experimentera på riktigt med Williamsminnet!! Bjarni
On 11/21/2013 03:40 PM, Anders Magnusson wrote:
En kompis satt och simulerade analoga kretsar häromdan, och jag insåg då att man ju borde göra så med de här sakerna som vi leker med också.
Så det blev att damma av sina SPICE-kunskaper och googla lite, och givetvis så hade folk hållit på att ta fram netlists för lite olika rör som dom använder i förstärkarkonstruktioner.
Nån dag måste jag verkligen lära mig SPICE. Har du några nybörjartips? Det är faktiskt enkelt. Tips är att plocka ner ltspice, klicka runt
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-21 17:15: lite och göra en enkel RC-krets och pulsa in och kolla utgången. Det går att se vad den genererar för netlist av den bilden också. Sen finns det en manual till ltspice som beskriver det man behöver veta därefter :-) Den är lite svår att hitta men googla på scad3.pdf så hittar du den.
Skickar man en 2us in-puls får man ut enligt detta: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-kurva.jpg
Ser ju bra ut. :)
På nån skala :-) Kortar man ner pulserna ytterligare börjar den se riktigt vidrig ut :-/
Själv har jag dels varit jäkligt upptagen med Update-grejor och dels oftast blivit byggsugen mitt i natten när jag inte kan väsnas, men jag har designat, kastat, designat om, och mestadels byggt grejen som fördröjer full glödspänning efter ström på. Det är två reläer och en spak med vilken man kan växla mellan körläge och standby, samt två fina lampor som visar status. Updates komponentlager är enormt bra att ha!
Den historien känner du nog inte till. Vi fick ett komponentlager från en nedlagd instrumentverkstad på psykologiska institutionen som de hade haft sen åtminstone 60-talet. Det är fem stycken hurtsar som är en meter breda och 40cm höga, plus en hylla full med kassar. Det är det mesta man kan tänka sig, från 60-talet och framåt. Mycket är väldigt lyxiga grejer, såsom strömbrytare och indikatorer, precisionspottar med såna rattar som räknar varv, etc. Det är motstånd från 1/4W upp till vad det nu kan tänkas vara för effektrating på ett motstånd som är lika stort som en blockflöjt. Foliekondingar, elektrolyter upp till läskburksklassen, dioder, en hel massa zenerdioder, transistorer av olika art och storlek, reläer, mekaniska byggdetaljer, rörsocklar, spolar, massor med olika sorters glödlampor
http://i.imgur.com/0BpgTim.jpg
och glimlampor, fotoceller, säkringar, diverse IC-kretsar, 7-segmentsdisplayer, kilovis med kontaktdon av skilda slag... :D
Äh, ja. Hur som helst så är det en del mekaniskt byggeri jag behöver göra, däribland lite omflyttande av delarna i mitt nätagg för att passa på ett annat sätt i chassit. Det är därför jag inte kan göra det på natten, för det kräver borrande och sågande. Men rätt som det är får jag det gjort, och då ska jag börja experimentera på riktigt med Williamsminnet!!
Heh, praktiskt att det finns saker tillgängliga :-) Själv har jag rätt begränsat med saker, det mest upphetsande är en stor kartong med en massa motstånd huller om buller från när Elverkstan avvecklades från LTU. Men google har visat att man kan få tag på det mesta billigt om man söker lite. Det jag har som närmaste fundering är om jag skall montera rörhållarna i plåt eller nån slags laminatskiva? Jag gjorde min testbädd av en masonitskiva med ett gäng hål i, men nåt som är ungefär som kretskortslaminat skulle vara både enkelt att jobba med och vara rätt brandsäkert. Ideer? -- R
On 11/21/2013 06:45 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/21/2013 03:40 PM, Anders Magnusson wrote:
Nån dag måste jag verkligen lära mig SPICE. Har du några nybörjartips? Det är faktiskt enkelt. Tips är att plocka ner ltspice, klicka runt
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-21 17:15: lite och göra en enkel RC-krets och pulsa in och kolla utgången. Det går att se vad den genererar för netlist av den bilden också.
Hm, undrar om det är för att det kräver Wine som jag inte har orkat pröva ltspice... Nån sorts mystiskt psykologiskt hinder där. Får kika på det nästa vecka.
Skickar man en 2us in-puls får man ut enligt detta: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-kurva.jpg
Ser ju bra ut. :) På nån skala :-) Kortar man ner pulserna ytterligare börjar den se riktigt vidrig ut :-/
Men på simuleringen (och tidigare diskussion) verkar det gå bra upp till 1MHz med ECC83. Du nämnde förut att du hade testat lite med EH90, och att du fick <100ns omslag, men så sa du också att det funkade bra ner till 5-10µs pulstid, sen blev det dåligt. Kan du förtydliga de resultaten? Kanske visa nån trejs om du sparade? Du nämnde också att det märktes skillnad på tiderna om man inte ströp rören så hårt. Vore det en ide att ha nåt arrangemang för att tweaka bias-spänningen, den negativa matningsspänningen alltså? Vad heter egentligen biasing på svenska? :/
Heh, praktiskt att det finns saker tillgängliga :-) Själv har jag rätt begränsat med saker, det mest upphetsande är en stor kartong med en massa motstånd huller om buller från när Elverkstan avvecklades från LTU. Men google har visat att man kan få tag på det mesta billigt om man söker lite.
Jag antar att du inte har för vana att åka till ETA-auktionen? De mer eller mindre ger bort komponenter i påsvis, men med reskostnaden från Luleå blir det kanske inte så värt ändå...
Det jag har som närmaste fundering är om jag skall montera rörhållarna i plåt eller nån slags laminatskiva? Jag gjorde min testbädd av en masonitskiva med ett gäng hål i, men nåt som är ungefär som kretskortslaminat skulle vara både enkelt att jobba med och vara rätt brandsäkert. Ideer?
Ptja, vilka är villkoren? På vilket sätt ska det vara lätt att jobba med? Lätt att snickra till? Det gör man ju bara en gång. :) Jag gjorde några testplåtar med rörsocklar. Det var aluminiumplåt som jag klippte med nibbler, borrade och filade upp hål, och sen nitade fast socklar i. Det enda som var jobbigt var filandet, men har man en ordentlig borr så är det väl ett mindre problem; jag har bara en handborrmaskin och borrar upp till 11mm eller nåt. FR-2 alias SRBP/Pertinax/Paxoline/Bakolite/fenolpapp är ju ett väldigt trevligt material att jobba med å andra sidan, men lätt att skada. Jag köpte nyligen ett par A4-ark att ha som "spacers" i mina rörmoduler, alltså för att trä upp komponenterna på för mekanisk rigiditet. Finns att köpa i varierande sorter och mängder på eBay till varierande priser. Nackdelarna med FR-2 är som sagt att det lätt blir skadat så att det går flisor ur det, och dels att det inte är så snyggt att ha på "utsidan". Jag har en del plåt med sånt där fejklädermönster i blått/svart som jag använder till delar som syns. :) Nej nu blev jag sugen på att gå hem och bygga lite, och klockan är ju bara åtta så än kan jag väsnas. Vi hörs! Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-21 20:19:
On 11/21/2013 06:45 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/21/2013 03:40 PM, Anders Magnusson wrote:
Nån dag måste jag verkligen lära mig SPICE. Har du några nybörjartips? Det är faktiskt enkelt. Tips är att plocka ner ltspice, klicka runt
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-21 17:15: lite och göra en enkel RC-krets och pulsa in och kolla utgången. Det går att se vad den genererar för netlist av den bilden också.
Hm, undrar om det är för att det kräver Wine som jag inte har orkat pröva ltspice... Nån sorts mystiskt psykologiskt hinder där. Får kika på det nästa vecka. Jag kör det på mac. Jag har råkat skaffa en sån. Men wine torde funkar bra, jag har snurrat massor med saker under wine (och ubuntu).
Skickar man en 2us in-puls får man ut enligt detta: http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/131121/ecc83-kurva.jpg
Ser ju bra ut. :) På nån skala :-) Kortar man ner pulserna ytterligare börjar den se riktigt vidrig ut :-/
Men på simuleringen (och tidigare diskussion) verkar det gå bra upp till 1MHz med ECC83. Du nämnde förut att du hade testat lite med EH90, och att du fick <100ns omslag, men så sa du också att det funkade bra ner till 5-10µs pulstid, sen blev det dåligt. Kan du förtydliga de resultaten? Kanske visa nån trejs om du sparade? Nja, med ECC91 (6J6) och E90CC, inte 83, fick jag rätt hyfsat resultat. Jag sitter och skall försöka fixa kurvorna nu för 91:an, det är rätt komplext på det viset det är gjort, man skall använda matlab för att matcha kurvorna och det behärskar jag inte. Se http://www.normankoren.com/Audio/Tubemodspice_article.html för info. ECC91 har mycket lägre inre resistans än ECC83 så det skall funka bättre vid högre frekvens tycker jag. Den kan man ju kanske simulera med ECC88 också, den skall tydligen vara ännu bättre (tycker Philips :-)
Med EH90 fick jag omslag rätt fort, men in-fyrkantvågen var så dålig så det var svårt att avgöra nåt mer än att det verkade gå tillräckligt fort att reagera på indatat. Vackra pulser har varit problem hela tiden, men jag har tänkt bygga en pulse-shaper med ett par EL90. Jag ropade in ett dussin på tradera härom dan för några kronor, och nu kanske man kan simulera det också :-)
Du nämnde också att det märktes skillnad på tiderna om man inte ströp rören så hårt. Vore det en ide att ha nåt arrangemang för att tweaka bias-spänningen, den negativa matningsspänningen alltså?
Vad heter egentligen biasing på svenska? :/
Gallerförspänning. Transkonduktans heter branthet på svenska. Anledningen till att det tog tid var inte bottnings-problemet som man har på transistorer utan att det tar tid för "spiken" att ladda ur, så om arbetspunkten ligger högre upp på den så kan man köra fortare.
Heh, praktiskt att det finns saker tillgängliga :-) Själv har jag rätt begränsat med saker, det mest upphetsande är en stor kartong med en massa motstånd huller om buller från när Elverkstan avvecklades från LTU. Men google har visat att man kan få tag på det mesta billigt om man söker lite.
Jag antar att du inte har för vana att åka till ETA-auktionen? De mer eller mindre ger bort komponenter i påsvis, men med reskostnaden från Luleå blir det kanske inte så värt ändå...
Nja, det är lite för ocentralt :-) Hm, man kanske skulle ta planet och flyga ner en vända? :-)
Det jag har som närmaste fundering är om jag skall montera rörhållarna i plåt eller nån slags laminatskiva? Jag gjorde min testbädd av en masonitskiva med ett gäng hål i, men nåt som är ungefär som kretskortslaminat skulle vara både enkelt att jobba med och vara rätt brandsäkert. Ideer?
Ptja, vilka är villkoren? På vilket sätt ska det vara lätt att jobba med? Lätt att snickra till? Det gör man ju bara en gång. :) Jag gjorde några testplåtar med rörsocklar. Det var aluminiumplåt som jag klippte med nibbler, borrade och filade upp hål, och sen nitade fast socklar i. Det enda som var jobbigt var filandet, men har man en ordentlig borr så är det väl ett mindre problem; jag har bara en handborrmaskin och borrar upp till 11mm eller nåt.
Tja, jag har inte så många villkor ännu :-) Jobba med hålpunch i vanlig plåt är rätt tidsödande men blir snyggt.
FR-2 alias SRBP/Pertinax/Paxoline/Bakolite/fenolpapp är ju ett väldigt trevligt material att jobba med å andra sidan, men lätt att skada. Jag köpte nyligen ett par A4-ark att ha som "spacers" i mina rörmoduler, alltså för att trä upp komponenterna på för mekanisk rigiditet. Finns att köpa i varierande sorter och mängder på eBay till varierande priser. Nackdelarna med FR-2 är som sagt att det lätt blir skadat så att det går flisor ur det, och dels att det inte är så snyggt att ha på "utsidan". Jag har en del plåt med sånt där fejklädermönster i blått/svart som jag använder till delar som syns. :)
Nej nu blev jag sugen på att gå hem och bygga lite, och klockan är ju bara åtta så än kan jag väsnas. Vi hörs!
-- R
On 11/21/2013 09:24 PM, Anders Magnusson wrote:
Vad heter egentligen biasing på svenska? :/
Gallerförspänning. Transkonduktans heter branthet på svenska.
Bra att veta. Används de svenska termerna i allmänhet?
Anledningen till att det tog tid var inte bottnings-problemet som man har på transistorer utan att det tar tid för "spiken" att ladda ur, så om arbetspunkten ligger högre upp på den så kan man köra fortare.
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat? Vad heter förresten cutoff på svenska? :D
Jag antar att du inte har för vana att åka till ETA-auktionen? De mer eller mindre ger bort komponenter i påsvis, men med reskostnaden från Luleå blir det kanske inte så värt ändå... Nja, det är lite för ocentralt :-) Hm, man kanske skulle ta planet och flyga ner en vända? :-)
Haha, om du har pengar att spendera på flyg så är det en trevlig tillställning att besöka. Den tar hela eftermiddagen och kvällen, och man kan fynda all möjlig labbutrustning om man har tur. Samtidigt har de en "komponentbar" vid sidan där man kan köpa komponenter direkt, nästan gratis. Sen är det allmänt trevligt, finns varmkorv och bullar med mera att köpa, ledig stämning. Jag har varit där ett par gånger. Var med pontus@update när han ropade in sin PDP-8/E för några år sen. :) Oklart om jag åker i år; det beror nog på om någon med bil ska dit från Uppsala.
Tja, jag har inte så många villkor ännu :-) Jobba med hålpunch i vanlig plåt är rätt tidsödande men blir snyggt.
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska? Eventuellt lät det som att min mor kunde skänka mig sin bordspelarborr som hon inte använder, men jag vet inte var tusan jag ska ha den. Det börjar bli ganska fullt i korridorsrummet! Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-23 04:32:
On 11/21/2013 09:24 PM, Anders Magnusson wrote:
Vad heter egentligen biasing på svenska? :/
Gallerförspänning. Transkonduktans heter branthet på svenska.
Bra att veta. Används de svenska termerna i allmänhet? Bra fråga, det beror nog på vem man pratar med. Det är ju inte så många som håller på med rörbyggen nu längre :-) Men pratar man med nån som gör det så är det nog svenska uttrycken som används.
Anledningen till att det tog tid var inte bottnings-problemet som man har på transistorer utan att det tar tid för "spiken" att ladda ur, så om arbetspunkten ligger högre upp på den så kan man köra fortare.
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat? Jag menar resultatet av kapacitansen. Titta på nedre kurvan på http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/multi-kurva.JPG tillexempel, det här är mätt på styrgallret, den övre kurvan på anoden. Om man "flyttar upp" gallerkurvan lite så borde man kunna få omslaget tidigare. Alternativet vore att ha mindre kapacitans (här är det 10pF) på anod-galler-kondensatorn men då finns risken att det blir för för mycket saker runtomkring som kan påverka.
Vad heter förresten cutoff på svenska? :D Hm, man säger nog att man stryper flödet tror jag :-)
Jag antar att du inte har för vana att åka till ETA-auktionen? De mer eller mindre ger bort komponenter i påsvis, men med reskostnaden från Luleå blir det kanske inte så värt ändå... Nja, det är lite för ocentralt :-) Hm, man kanske skulle ta planet och flyga ner en vända? :-)
Haha, om du har pengar att spendera på flyg så är det en trevlig tillställning att besöka. Den tar hela eftermiddagen och kvällen, och man kan fynda all möjlig labbutrustning om man har tur. Samtidigt har de en "komponentbar" vid sidan där man kan köpa komponenter direkt, nästan gratis. Sen är det allmänt trevligt, finns varmkorv och bullar med mera att köpa, ledig stämning. Jag har varit där ett par gånger. Var med pontus@update när han ropade in sin PDP-8/E för några år sen. :) Flyg == jag har en egen flygmaskin :-) Jag kollade vad det var som fanns i listan på nätet, men det verkade inte vara några jätteintressanta saker. Finns det mer prylar utöver det?
Oklart om jag åker i år; det beror nog på om någon med bil ska dit från Uppsala.
Tja, jag har inte så många villkor ännu :-) Jobba med hålpunch i vanlig plåt är rätt tidsödande men blir snyggt.
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska? Eventuellt lät det som att min mor kunde skänka mig sin bordspelarborr som hon inte använder, men jag vet inte var tusan jag ska ha den. Det börjar bli ganska fullt i korridorsrummet! Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
-- Ragge
On 11/23/2013 10:29 AM, Anders Magnusson wrote:
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat?
Jag menar resultatet av kapacitansen. Titta på nedre kurvan på http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/multi-kurva.JPG tillexempel, det här är mätt på styrgallret, den övre kurvan på anoden. Om man "flyttar upp" gallerkurvan lite så borde man kunna få omslaget tidigare.
Nu försöker jag förklara det här för mig själv: Röret är strypt när spänningen på gallret är -1 ruta, men du drar ner gallret till -3,5 rutor, via en konding. Att det åker så långt ner beror på att insignalen i själva verket ligger på kanske +3r och åker ner till -0,5r, om jag uppskattar den utplanande kurvan någorlunda rätt... vilket jag säkert inte gör för det verkar som konstiga värden. Resultatet är i alla fall RC-kurvan med den djupa spetsen och utplaningen uppåt, vilket sker under den låga halvan av den fyrkantsvåg som jag antar finns på andra sidan om kondingen. Omslaget på anoden ser ut att börja omedelbart, men har ett lite mjukt övre hörn. Sen åker fyrkantsvågen upp, och gallret skjuter också iväg upp, men stoppas av gallerströmmen från att komma mycket över 0V. Därefter ser vi en liten RC-kurva igen. Även det omslaget ser ut att hända fort vad jag kan se. Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen?
Alternativet vore att ha mindre kapacitans (här är det 10pF) på anod-galler-kondensatorn men då finns risken att det blir för för mycket saker runtomkring som kan påverka.
Vad är det för saker som kan påverka?
Flyg == jag har en egen flygmaskin :-)
Oj! Ja det underlättar väl. Hur sannolikt är det att du flyger ner? :)
Jag kollade vad det var som fanns i listan på nätet, men det verkade inte vara några jätteintressanta saker. Finns det mer prylar utöver det?
Ja, _jättemycket_. Det är enormt mycket grejer. De brukar väl lägga upp de intressantaste sakerna där i listan, men det kan dyka upp oväntade fynd. Det beror väl på vad man tycker är intressant. :) Plus hela komponentbaren. Vad är du intresserad av?
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska?
Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar? Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-23 17:53:
On 11/23/2013 10:29 AM, Anders Magnusson wrote:
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat?
Jag menar resultatet av kapacitansen. Titta på nedre kurvan på http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/multi-kurva.JPG tillexempel, det här är mätt på styrgallret, den övre kurvan på anoden. Om man "flyttar upp" gallerkurvan lite så borde man kunna få omslaget tidigare.
Nu försöker jag förklara det här för mig själv:
Röret är strypt när spänningen på gallret är -1 ruta, men du drar ner gallret till -3,5 rutor, via en konding. Att det åker så långt ner beror på att insignalen i själva verket ligger på kanske +3r och åker ner till -0,5r, om jag uppskattar den utplanande kurvan någorlunda rätt... vilket jag säkert inte gör för det verkar som konstiga värden. Det är 1us/ruta och för styrgallerspänningen 5V/ruta, anodspänningen 50V/ruta. Alla kurvor är jättevackra i det här exemplet tycker jag :-) Styrgallerspänningen har 0 volt vid toppen, därutöver får man styrgallerström, därför blir den fint platt ovanpå.
Resultatet är i alla fall RC-kurvan med den djupa spetsen och utplaningen uppåt, vilket sker under den låga halvan av den fyrkantsvåg som jag antar finns på andra sidan om kondingen. Omslaget på anoden ser ut att börja omedelbart, men har ett lite mjukt övre hörn. Yep.
Sen åker fyrkantsvågen upp, och gallret skjuter också iväg upp, men stoppas av gallerströmmen från att komma mycket över 0V. Därefter ser vi en liten RC-kurva igen. Även det omslaget ser ut att hända fort vad jag kan se.
Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen? Vi kan se att styrgallerspänningen går ner till -20 volt, men röret är helt strypt vid -5. Skulle man hitta på nåt så att spänningen bara går ner till -10 så skulle man kunna få omslaget vid typ halva tiden, men det var inte jättelätt att få till för då kommer man aldrig att strypa båda rören helt. Jag vill alltså halvera pulstiden för att vara nöjd :-)
Alternativet vore att ha mindre kapacitans (här är det 10pF) på anod-galler-kondensatorn men då finns risken att det blir för för mycket saker runtomkring som kan påverka.
Vad är det för saker som kan påverka? Man ligger på en 2-3pF i röret, ledningar och hållare. Jag har provat att minska men då börjar kurvorna att se ut som skit, oregelbundna och annat.
Flyg == jag har en egen flygmaskin :-)
Oj! Ja det underlättar väl. Hur sannolikt är det att du flyger ner? :) Inte särskilt troligt tyvärr.
Jag kollade vad det var som fanns i listan på nätet, men det verkade inte vara några jätteintressanta saker. Finns det mer prylar utöver det?
Ja, _jättemycket_. Det är enormt mycket grejer. De brukar väl lägga upp de intressantaste sakerna där i listan, men det kan dyka upp oväntade fynd. Det beror väl på vad man tycker är intressant. :) Plus hela komponentbaren. Vad är du intresserad av? Tja, allt möjligt :-) Det brukar dock inte vara mainstream-saker, det är nog därför det inte finns i annonser :-)
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska?
Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar? Dom finns mindre också. Jag bara googlade fram en som exempel. Och nej, har inte lekt med några såna borrar. Än :-)
-- Ragge
On 11/23/2013 10:29 PM, Anders Magnusson wrote:
Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen?
Vi kan se att styrgallerspänningen går ner till -20 volt, men röret är helt strypt vid -5. Skulle man hitta på nåt så att spänningen bara går ner till -10 så skulle man kunna få omslaget vid typ halva tiden, men det var inte jättelätt att få till för då kommer man aldrig att strypa båda rören helt. Jag vill alltså halvera pulstiden för att vara nöjd :-)
Är det en oscillator vi tittar på, där omslagsfrekvensen bestäms av de synliga RC-konstanterna? Annars hajar jag inte varför man inte bara kan köra inputsignalen dubbelt så fort och fortfarande få jättefina pulser ut.
Flyg == jag har en egen flygmaskin :-)
Oj! Ja det underlättar väl. Hur sannolikt är det att du flyger ner? :) Inte särskilt troligt tyvärr.
Asch.
http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar? Dom finns mindre också. Jag bara googlade fram en som exempel.
Ja jo, var mest att just Bauhaus bara hade två storlekar, båda för stora. Fanns mer hos Uppsala Maskin & Verktyg... Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-24 08:54:
On 11/23/2013 10:29 PM, Anders Magnusson wrote:
Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen?
Vi kan se att styrgallerspänningen går ner till -20 volt, men röret är helt strypt vid -5. Skulle man hitta på nåt så att spänningen bara går ner till -10 så skulle man kunna få omslaget vid typ halva tiden, men det var inte jättelätt att få till för då kommer man aldrig att strypa båda rören helt. Jag vill alltså halvera pulstiden för att vara nöjd :-)
Är det en oscillator vi tittar på, där omslagsfrekvensen bestäms av de synliga RC-konstanterna? Annars hajar jag inte varför man inte bara kan köra inputsignalen dubbelt så fort och fortfarande få jättefina pulser ut. Yep, eller "astabil multivibrator" som det heter i den här världen tydligen. Hm, det blev lite för mycket olika saker just nu. Jag har inte gjort nån multivibratorsimulering ännu, tänkte få färdigt SPICE-prylarna för de rör jag tänkt använda först. Men det var inte jättelätt :-)
http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar? Dom finns mindre också. Jag bara googlade fram en som exempel.
Ja jo, var mest att just Bauhaus bara hade två storlekar, båda för stora. Fanns mer hos Uppsala Maskin & Verktyg... Jag har en fundering om det blir mycket strökapacitanser om man har plåt i chassit istället för att göra det i glasfiber/pertinax/nånting. Jag vet inte hur mycket det påverkar.
Han som gjorde rörkurvegrejerna mätte upp sockelkapacitanserna till 0.7pF för närliggande pinnar och 0.5pF mellan andra, dessutom så var det stora variationer mellan olika tillverkare vad gäller de publicerade värdena. Här kunde man dock se att ryska och kinesiska rör var sämst, men håller man sig till europeiska/amerikanska var det bättre. -- Ragge
On 11/24/2013 10:23 AM, Anders Magnusson wrote:
Är det en oscillator vi tittar på, där omslagsfrekvensen bestäms av de synliga RC-konstanterna? Annars hajar jag inte varför man inte bara kan köra inputsignalen dubbelt så fort och fortfarande få jättefina pulser ut.
Yep, eller "astabil multivibrator" som det heter i den här världen tydligen.
Ha ha *klick*. Trodde det bara var nån inverterare du mätte på och matade på fyrkantsvåg på. Ja ja nu fattar jag! Tja, vad händer om du knuffar upp gallerförspänningen och pillar på spänningsdelaren så att svinget vid gallret blir mindre?
Jag har en fundering om det blir mycket strökapacitanser om man har plåt i chassit istället för att göra det i glasfiber/pertinax/nånting. Jag vet inte hur mycket det påverkar.
Det hade jag inte tänkt på. Hur kan man mäta det tro, skruva fast oscillatorn på en träplatta och sen peta på den med en stor plåtbit medans man tittar på oscilloskopet? :)
Han som gjorde rörkurvegrejerna mätte upp sockelkapacitanserna till 0.7pF för närliggande pinnar och 0.5pF mellan andra, dessutom så var det stora variationer mellan olika tillverkare vad gäller de publicerade värdena. Här kunde man dock se att ryska och kinesiska rör var sämst, men håller man sig till europeiska/amerikanska var det bättre.
Det är väldigt bra att du tänker igenom alla de här detaljerna som inte jag riktigt har tillräcklig koll för. Själv har jag nu en fungerande mjukstarts- och standby-krets byggd, som strax också kommer att kompletteras för att snabbt ladda ur B och C-spänningarna. Får se vad mer jag hittar på idag. Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-24 10:50:
On 11/24/2013 10:23 AM, Anders Magnusson wrote:
Är det en oscillator vi tittar på, där omslagsfrekvensen bestäms av de synliga RC-konstanterna? Annars hajar jag inte varför man inte bara kan köra inputsignalen dubbelt så fort och fortfarande få jättefina pulser ut.
Yep, eller "astabil multivibrator" som det heter i den här världen tydligen.
Ha ha *klick*. Trodde det bara var nån inverterare du mätte på och matade på fyrkantsvåg på. Ja ja nu fattar jag!
Tja, vad händer om du knuffar upp gallerförspänningen och pillar på spänningsdelaren så att svinget vid gallret blir mindre? Det är ingen spänningsdelare; det är ungefär figur 67 i IBM604-beskrivningen. Men resultatet är ju av att svinget på anodspänningen är rätt stor. Jag har försökt dela den men inte fått nåt bra resultat, därför tänkte jag försöka simulera hur det skall bära sig åt istället, lättare än att hålla på att löda testbäddar hela tiden :-)
Jag har en fundering om det blir mycket strökapacitanser om man har plåt i chassit istället för att göra det i glasfiber/pertinax/nånting. Jag vet inte hur mycket det påverkar.
Det hade jag inte tänkt på. Hur kan man mäta det tro, skruva fast oscillatorn på en träplatta och sen peta på den med en stor plåtbit medans man tittar på oscilloskopet? :) Jag har ju min testbädd i masonit, men har märkt att bara man är i närheten med fingrarna så ändrar sig saker i kurvformerna. Man har ju heller inte nån aning om hur mycket oscilloskopet påverkar.
Han som gjorde rörkurvegrejerna mätte upp sockelkapacitanserna till 0.7pF för närliggande pinnar och 0.5pF mellan andra, dessutom så var det stora variationer mellan olika tillverkare vad gäller de publicerade värdena. Här kunde man dock se att ryska och kinesiska rör var sämst, men håller man sig till europeiska/amerikanska var det bättre.
Det är väldigt bra att du tänker igenom alla de här detaljerna som inte jag riktigt har tillräcklig koll för. Själv har jag nu en fungerande mjukstarts- och standby-krets byggd, som strax också kommer att kompletteras för att snabbt ladda ur B och C-spänningarna. Får se vad mer jag hittar på idag.
Heh, lycka till! Jo, det är kul att vi håller på med lite olika saker :-) -- A
On Sat, Nov 23, 2013 at 05:53:07PM +0100, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/23/2013 10:29 AM, Anders Magnusson wrote:
Jag hänger inte riktigt med i formuleringen, men jag tror att du menar att om cutoff för röret ligger högre upp så kan man köra fortare eftersom det tar kortare tid att ladda ur gallret eftersom man behöver flytta potentialen kortare bit? Det var isåfall det jag menade; ju "hårdare" man stryper, alltså ju längre ner under cutoff man drar gallret, eller ju längre ner cutoff är, desto mer tid spenderar man med att dra ner gallerpotentialen och sedan få upp den därifrån. Eller menar du något annat?
Jag menar resultatet av kapacitansen. Titta på nedre kurvan på http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/multi-kurva.JPG tillexempel, det här är mätt på styrgallret, den övre kurvan på anoden. Om man "flyttar upp" gallerkurvan lite så borde man kunna få omslaget tidigare.
Nu försöker jag förklara det här för mig själv:
Röret är strypt när spänningen på gallret är -1 ruta, men du drar ner gallret till -3,5 rutor, via en konding. Att det åker så långt ner beror på att insignalen i själva verket ligger på kanske +3r och åker ner till -0,5r, om jag uppskattar den utplanande kurvan någorlunda rätt... vilket jag säkert inte gör för det verkar som konstiga värden.
Resultatet är i alla fall RC-kurvan med den djupa spetsen och utplaningen uppåt, vilket sker under den låga halvan av den fyrkantsvåg som jag antar finns på andra sidan om kondingen. Omslaget på anoden ser ut att börja omedelbart, men har ett lite mjukt övre hörn.
Sen åker fyrkantsvågen upp, och gallret skjuter också iväg upp, men stoppas av gallerströmmen från att komma mycket över 0V. Därefter ser vi en liten RC-kurva igen. Även det omslaget ser ut att hända fort vad jag kan se.
Vad missar jag? Är det bara X-skalan som inte visar fördröjningen?
Alternativet vore att ha mindre kapacitans (här är det 10pF) på anod-galler-kondensatorn men då finns risken att det blir för för mycket saker runtomkring som kan påverka.
Vad är det för saker som kan påverka?
Flyg == jag har en egen flygmaskin :-)
Oj! Ja det underlättar väl. Hur sannolikt är det att du flyger ner? :)
Jag kollade vad det var som fanns i listan på nätet, men det verkade inte vara några jätteintressanta saker. Finns det mer prylar utöver det?
Ja, _jättemycket_. Det är enormt mycket grejer. De brukar väl lägga upp de intressantaste sakerna där i listan, men det kan dyka upp oväntade fynd. Det beror väl på vad man tycker är intressant. :) Plus hela komponentbaren. Vad är du intresserad av?
Det är en medlem på EF som är med och sorterar. kanske kan man fråga honom om specifika saker.
Jag borde skaffa mig nåt verktyg för att göra hål i plåt. Vad är det för "hålpunch" du använder och vad heter den på butikssvenska?
Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Ah, jaha. Hmja, just de som de hade är lite väl stora för rör dock. Har du nån erfarenhet av såna där trappstegsformade plåtborrar?
Bjarni
_______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
On Sat, Nov 23, 2013 at 10:29:54AM +0100, Anders Magnusson wrote:
Det är typ två ringar där den ena går in i den andra, man sätter en på var sida plåten och så skruvar man ihop dom och det blir jättefina hål :-) http://www.bauhaus.se/halpunch-35mm.html är ett exempel.
Huga. jag har skurit mig som bara den på en sådan där. plåtbidrn fastnade i "klockan" och snittade mig i tummen när jag bände loss den. men hålet blev fint.
-- Ragge _______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
participants (3)
-
Anders Magnusson -
Bjarni Juliusson -
Pontus Pihlgren