Jag har inte varit passiv den senaste tiden även om jag inte har skrivit något på listan. Jag har i princip gjort färdigt det komplicerade nätaggregatet och nu börjat kika på Williamsminnet. Jag köpte tre stycken billiga bildrör från en snubbe i Ryssland; ett blir register, ett blir visning av register, och ett blir reserv. Till att börja med gjorde jag en extremt enkel testkrets som bara lade på ~760V anodspänning på ett bildrör, och det var lyckat: http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/crt-test.jpeg Sen har jag hållt på och grejat med montering av bildrör, trafo, kondingar med mera i en låda som jag tog från en före detta rackswitch, och just idag håller jag på med att fixa med matningen av glödspänningen för bildrören, som måste vara isolerad från glödspänningen till de andra rören eftersom det skiljer femhundra volt eller så i offset mellan dem. När jag har fått ihop de sakerna så att jag har de större komponenterna fastskruvade i lådan och en liten motståndsstege med de viktigaste spänningarna så ska jag koppla in en ratt för fokus. Sedan kan jag testa att bygga en avlänkningskrets, och därefter en intensitetskrets. Det är så långt jag har planerat hittills, och jag har en hyfsad ide om hur avlänkningskretsen ska se ut. Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-18 22:13:
Jag har inte varit passiv den senaste tiden även om jag inte har skrivit något på listan. Jag har i princip gjort färdigt det komplicerade nätaggregatet och nu börjat kika på Williamsminnet. Jag köpte tre stycken billiga bildrör från en snubbe i Ryssland; ett blir register, ett blir visning av register, och ett blir reserv. Du kommer att använda det som register alltså? De flesta implementationer hade väl Williamsminnet som primärminne?
Apropå minne så hade jag en fundering på om man skulle kunna använda fördröjningsledningar som primärminne och sen en cache för att få upp exekveringshastigheten. ENIAC använde kvicksilverledningar, men det låter som lite onyttigt att experimentera med, så jag funderade på kvartskristaller, såna som används i färg-tv-apparater. Dom har en fördröjning på 64uS så det borde ju vara en hyfsad accesstid iallafall.
Till att börja med gjorde jag en extremt enkel testkrets som bara lade på ~760V anodspänning på ett bildrör, och det var lyckat:
Wow, det där tycker vi om! Respekt! :-) Har du testat nåt än vad gäller att få ut strömpulser ur röret?
Sen har jag hållt på och grejat med montering av bildrör, trafo, kondingar med mera i en låda som jag tog från en före detta rackswitch, och just idag håller jag på med att fixa med matningen av glödspänningen för bildrören, som måste vara isolerad från glödspänningen till de andra rören eftersom det skiljer femhundra volt eller så i offset mellan dem.
Hm, är det direkt upphettad katod?
När jag har fått ihop de sakerna så att jag har de större komponenterna fastskruvade i lådan och en liten motståndsstege med de viktigaste spänningarna så ska jag koppla in en ratt för fokus. Sedan kan jag testa att bygga en avlänkningskrets, och därefter en intensitetskrets. Det är så långt jag har planerat hittills, och jag har en hyfsad ide om hur avlänkningskretsen ska se ut.
Intressant! Vi väntar med spänning! -- Ragge
On 03/19/2014 09:50 AM, Anders Magnusson wrote:
Du kommer att använda det som register alltså? De flesta implementationer hade väl Williamsminnet som primärminne?
Ja. Som mest lyckades man trycka in 2K bittar i ett större rör, tror det rörde sig om ungefär 15cm diameter. (Kommer inte ihåg måtten, det går väl att kolla upp.) Ett sådant rör är dyrt att köpa och dyrt att transportera, kräver flera tusen volts anodspänning och proportionerligt större sving på avlänkning och styrgaller, och tar upp en helskottas massa plats, vilket jag inte har. Skulle jag vilja bygga ett bart minimum om 1K bytes minne, 6-bitars bytes, skulle jag behöva allra minst tre stycken såna större, typ halvmeterlånga, rör, förutsatt att jag lyckas komma upp i den maximala densiteten som Williamsminne någonsin uppnådde, vilket känns osannolikt. Kort sagt känns det ogörbart att bygga primärminnet som Williamsminne. Eftersom jag gärna ville leka med den teknologin fick det bli registren istället. Det blir 8x12 bittar, vilket borde vara lugnt att få plats med i ett 5cm-rör. Bildrören jag köpte är 19cm x 5cm, kostade 90kr styck och nån hundring i gemensam frakt, och kan köras med några hundra volts anodspänning och ett sving på ett par hundra volt på avlänkningsplattorna. Hela alltihop, strömförsörjning, bildrör, och styrelektronik, ska förhoppningsvis få plats i rackswitchlådan jag har börjat bygga i. Den lådan passar dessutom perfekt i storlek att hänga på framsidan av chassit jag bygger datorn i!
Apropå minne så hade jag en fundering på om man skulle kunna använda fördröjningsledningar som primärminne och sen en cache för att få upp exekveringshastigheten. ENIAC använde kvicksilverledningar, men det låter som lite onyttigt att experimentera med, så jag funderade på kvartskristaller, såna som används i färg-tv-apparater. Dom har en fördröjning på 64uS så det borde ju vara en hyfsad accesstid iallafall.
Det har jag också funderat på, och googlat lite grann efter såna fördröjningsledningar men inte hittat nån uppenbar källa. Men även om man får hyfsad accesstid så får man bara in, säg, 64 bittar i en sån ledning om man kör vid 1MHz. Det är 128 ledningar per kilobyte. Varje ledning måste ha separat recirkuleringskrets. Hur mycket minne vill du ha? Vad kostar fördröjningsledningarna? :)
http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/crt-test.jpeg Wow, det där tycker vi om! Respekt! :-) Har du testat nåt än vad gäller att få ut strömpulser ur röret?
Nej, jag har bara gjort exakt det som syns på bilden. Dock provade jag för typ ett år sen med att hålla en oscilloskopprob mot skärmen på ett annat oscilloskop, och det syntes faktiskt pulser som stämde ungefär med det som stod i Williams rapporter. Det var ungefär det första jag gjorde när jag började fundera på att bygga Williamsminne, efter att läsa de gamla rapporterna för att se hur komplicerat det var, och eftersom det såg lovande ut så bestämde jag mig för att försöka. Nu måste jag dock först bygga avlänkningskretsar innan jag kan testa att det kommer ut pulser som det ska, så det är en bit kvar.
Sen har jag hållt på och grejat med montering av bildrör, trafo, kondingar med mera i en låda som jag tog från en före detta rackswitch, och just idag håller jag på med att fixa med matningen av glödspänningen för bildrören, som måste vara isolerad från glödspänningen till de andra rören eftersom det skiljer femhundra volt eller så i offset mellan dem. Hm, är det direkt upphettad katod?
Nej, men man kan inte ha glödtråden så långt från katoden i spänning, och katoden är jättenegativ. Man kan skjuta upp katoden till 0V, men då är det avlänkningskretsarna som hamnar på obekväma spänningar istället, eftersom de måste vara centrerade runt anoden. Det som är obekvämast med spänningarna som jag har valt nu är blankningen, som måste kunna dra ner gallret till typ -600V och styras av logikkretsar som bor runt 0V. Eventuellt AC-kopplar jag just den biten eftersom det bara rör sig om pulser där, medans avlänkningen är beroende av att kunna placera strålen på godtyckligt vald punkt med god repeterbarhet, vilket jag tycker känns som svårare med AC-koppling. Några kommentarer? Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-19 17:32:
On 03/19/2014 09:50 AM, Anders Magnusson wrote:
Du kommer att använda det som register alltså? De flesta implementationer hade väl Williamsminnet som primärminne?
Ja.
Som mest lyckades man trycka in 2K bittar i ett större rör, tror det rörde sig om ungefär 15cm diameter. (Kommer inte ihåg måtten, det går väl att kolla upp.) Ett sådant rör är dyrt att köpa och dyrt att transportera, kräver flera tusen volts anodspänning och proportionerligt större sving på avlänkning och styrgaller, och tar upp en helskottas massa plats, vilket jag inte har.
Skulle jag vilja bygga ett bart minimum om 1K bytes minne, 6-bitars bytes, skulle jag behöva allra minst tre stycken såna större, typ halvmeterlånga, rör, förutsatt att jag lyckas komma upp i den maximala densiteten som Williamsminne någonsin uppnådde, vilket känns osannolikt.
Kort sagt känns det ogörbart att bygga primärminnet som Williamsminne. Eftersom jag gärna ville leka med den teknologin fick det bli registren istället. Det blir 8x12 bittar, vilket borde vara lugnt att få plats med i ett 5cm-rör. Bildrören jag köpte är 19cm x 5cm, kostade 90kr styck och nån hundring i gemensam frakt, och kan köras med några hundra volts anodspänning och ett sving på ett par hundra volt på avlänkningsplattorna.
Hela alltihop, strömförsörjning, bildrör, och styrelektronik, ska förhoppningsvis få plats i rackswitchlådan jag har börjat bygga i. Den lådan passar dessutom perfekt i storlek att hänga på framsidan av chassit jag bygger datorn i! Hehe, jo, det är uppfattat :-)
Apropå minne så hade jag en fundering på om man skulle kunna använda fördröjningsledningar som primärminne och sen en cache för att få upp exekveringshastigheten. ENIAC använde kvicksilverledningar, men det låter som lite onyttigt att experimentera med, så jag funderade på kvartskristaller, såna som används i färg-tv-apparater. Dom har en fördröjning på 64uS så det borde ju vara en hyfsad accesstid iallafall.
Det har jag också funderat på, och googlat lite grann efter såna fördröjningsledningar men inte hittat nån uppenbar källa.
Men även om man får hyfsad accesstid så får man bara in, säg, 64 bittar i en sån ledning om man kör vid 1MHz. Det är 128 ledningar per kilobyte. Varje ledning måste ha separat recirkuleringskrets. Hur mycket minne vill du ha? Vad kostar fördröjningsledningarna? :) Färgsignalen är 4.43MHz och det är ju fas-skillnaden som är viktig för att färgkompensera, så minst 256 bittar borde ju gå att få in. De första såna som användes i tv-apparaterna var ju rätt stora, men nuförtiden har man ju multireflektion så jag tror man har dom i typ DIL-kretsar. Jag tror jag sett kinesiska såna för typ 4 kronor styck (nya), det är därför jag såg det som intressant. Tekniken är ju densamma som förr i tiden, det är formfaktorn som skiljer :-)
-- Ragge
On 03/19/2014 07:19 PM, Anders Magnusson wrote:
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-19 17:32:
Men även om man får hyfsad accesstid så får man bara in, säg, 64 bittar i en sån ledning om man kör vid 1MHz. Det är 128 ledningar per kilobyte. Varje ledning måste ha separat recirkuleringskrets. Hur mycket minne vill du ha? Vad kostar fördröjningsledningarna? :)
Färgsignalen är 4.43MHz och det är ju fas-skillnaden som är viktig för att färgkompensera, så minst 256 bittar borde ju gå att få in.
Ja, om du kan klocka din dator med 4,43MHz. Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-19 19:49:
On 03/19/2014 07:19 PM, Anders Magnusson wrote:
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-19 17:32:
Men även om man får hyfsad accesstid så får man bara in, säg, 64 bittar i en sån ledning om man kör vid 1MHz. Det är 128 ledningar per kilobyte. Varje ledning måste ha separat recirkuleringskrets. Hur mycket minne vill du ha? Vad kostar fördröjningsledningarna? :)
Färgsignalen är 4.43MHz och det är ju fas-skillnaden som är viktig för att färgkompensera, så minst 256 bittar borde ju gå att få in.
Ja, om du kan klocka din dator med 4,43MHz. Man behöver ju inte klocka datorn med det. Faktum är att jag tänkte ha separat klockning på mina kärnminnesplattor också (och vissa delar i den).
Man har ett gäng flipflops som kan latcha 4MHz där man synkront matar datat ut och in via bussen. Jag har sett "prior art" på sånt här nånstans på bitsavers. -- Ragge
Nu har jag byggt lite mer. Har monterat de större komponenterna plus likriktare och lite spänningsdelare i lådan. Nu genereras +300V för allmänt bruk, -590V för bildrörskatoden, och +180V för bildrörsanoden, med hyfsat gott om utrymme runt anodspänningen under 300V och över jord för avlänkningskretsarna att svänga i. Det är också en pot inkopplad mellan jord och katodspänningen kopplad till fokuselektroden, så nu kan man fokusera röret! Den är bara en tillfällig feature dock, för att testa. Ett par bilder och en film som visar fokusering med ratten: http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/williamsminne/ Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-03-20 23:38:
Nu har jag byggt lite mer. Har monterat de större komponenterna plus likriktare och lite spänningsdelare i lådan. Nu genereras +300V för allmänt bruk, -590V för bildrörskatoden, och +180V för bildrörsanoden, med hyfsat gott om utrymme runt anodspänningen under 300V och över jord för avlänkningskretsarna att svänga i. Det är också en pot inkopplad mellan jord och katodspänningen kopplad till fokuselektroden, så nu kan man fokusera röret! Den är bara en tillfällig feature dock, för att testa.
Ett par bilder och en film som visar fokusering med ratten:
Wow, det liknar nåt det! :-) Nu blir man ju lite byggsugen. Mmmm. Jag insåg igår förresten att alla timingtester jag gjort byggt på 0.5us omslagstid och inte 1us, så det finns ju lite slack över. Då kanske man kan få ner strömförbrukningen också... :-) -- R
On 03/21/2014 01:41 PM, Anders Magnusson wrote:
Wow, det liknar nåt det! :-) Nu blir man ju lite byggsugen. Mmmm.
Ja, bygg nåt! :) Jag funderade ihop ett försök till blankningskrets igår som jag ska se om jag kan bygga inatt. Kopplingsschema: http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/williamsminne/blankning.png Jag mottager tacksamt kommentarer och ideer. Styrelektroniken bor mellan jord och +300V, medans bildrörskatoden bor vid -600V. Gallret måste hållas nånstans mellan -600V och -700V ungefär, och cutoff ligger mitt emellan. Tanken är alltså att kapacitanskoppla en anodutgång till gallret. Spänningsdelaren 24k/12k är stand-in för ett rör. 51k-motståndet är där för att förhindra att anoden på röret dras ner för långt vid uppstart medans 30pF-kondingen laddas. 5pF-kondingen är bara ett testvärde för gallerkapacitans; det står inte i bildrörets datablad vad det är för kapacitans i verkligheten, så jag testade att simulera med några olika värden. 1M-motståndet ser till att gallret vilar vid -680V, som genereras av en till transformatorlindning som jag får leda ut och likrikta. Jag ville hellre ha viloläget under cutoff och pulsa strålen på än att ha den på och pulsa av den. Dioderna ser till att gallret inte hamnar för långt från katoden utan att det behöver tweakas några motstånd etc. Kretsen verkar fungera. Några tankar? Nästa grej som blir spännande är om 770V acceleration är lagom för det här röret. Williams & Kilburn nämner att de haft framgång med spänningar mellan 1000V och 2000V om jag minns rätt (just nu verkar IEEE explore ha packat ihop), men med större bildrör. Grejen är att sekundäremissionen varierar med accelerationsspänningen, och man vill ha så mycket sekundäremission som möjligt. Större spänning ger inte mer sekundäremission dock, utan det finns nåt maximum. Jag har lite svårt att variera min accelerationsspänning för att testa, men jag hoppas att 770V fungerar. Trafon har 230V-230V-450V i serie på sekundärsidan. Jag använder 450V-lindningen för att få -600V, och den intilliggande 230V-lindningen för att få +300V, och så placerar jag anoden vid +180V med en spänningsdelare för att få utrymme för avlänkningskretsarna att svänga. Jag skulle istället kunna använda alla tre lindningarna och få 600V-300V-300V, fördela dessa som -900V och +300V, och putta ner katoden ett par hundra volt. Bildröret är specat för 1000V anod-katod har jag för mig, så jag skulle få ha en spänningsdelare för att placera katoden nånstans vid -800V, och då skulle jag också få en spänning 100V längre ner att referera gallret till, utan att behöva använda den där 80V-lindningen jag nämnde förut (som är tre lindningar på en annan trafo egentligen, blä). Dessutom kanske jag kan få mindre bildpunkt med högre spänning. Den är lite stor tycker jag... Fasen, nu blev jag sugen på att bygga det här direkt. Det jobbigaste är nog att jag behöver fler kondingar, som måste få plats nånstans. De jag har är rateade för 350V. Kanske kan kolla om Update har några mindre kondingar jag kan använda... Bjarni
participants (2)
-
Anders Magnusson -
Bjarni Juliusson