Hejhopp såhär efter helgerna, jag har gjort ett program nu som kan räkna ut SPICE-parametrar från rörkurvor. Det funkar osannolikt bra :-) - Man tar ut lite mätpunkter ur Ia/Va-diagrammet - Kurvmatch söker rätt på bästa parametrar för matchningen - Den skriver ut en kurva med hjälp av Gnuplot så att man kan jämföra - Man får ut SPICE-parametrarna för simulering. - Man får också ut .dc-kod för att ta ut en kurva i SPICE så att man ser att resultatet ur SPICE också stämmer med originalet. Jag har skrivit en liten webbsida om detta; http://www.ludd.ltu.se/~ragge/kurvmatch/ med lite exempel. Det tar mindre än 10 minuter att fixa kurvor för ett nytt rör märkte jag när jag testade lite. Mycket trevligt :-) Jag har också provat att simulera lite rörbaserade logikkretsar också nu med det här, och det verkar stämma väldigt väl överens med verkligheten. Största problemet är att när jag kopplar in oscilloskopet så stör det väldigt mycket; 20pF ställer till en hel del när man ligger runt 1MHz med fyrkantvåg. Å andra sidan så kan man stoppa in 20pF i SPICE-koden också och jämföra oscilloskopet med det utdatat från SPICE: Ser dom lika illa ut så vet man iaf hur originalet ser ut :-) Jag har funderat lite på drivning också av logiken. Minsta inkoppling av nåt mer påverkar rätt mycket, så undrar om man skall ha katodföljare med pentoder när det är mycket som skall drivas så att man får lite kraft i drivningen? Några tips eller prior art? -- Ragge
On 01/06/2014 11:44 AM, Anders Magnusson wrote:
Hejhopp såhär efter helgerna,
Hej! Hoppas du har haft en trevlig jul och ett gott nyår. Själv fick jag en tidig julklapp i form av en flygbiljett, och har just kommit hem igen efter att ha bott två veckor hos min bror i Tokyo. :)
jag har gjort ett program nu som kan räkna ut SPICE-parametrar från rörkurvor. Det funkar osannolikt bra :-)
Applåder!
Det tar mindre än 10 minuter att fixa kurvor för ett nytt rör märkte jag när jag testade lite. Mycket trevligt :-)
Jag får ta och testa med några rör när jag kommer mig för, och lära mig LTspice. Trevligt att kunna simulera istället för att behöva bygga allting, det påskyndar ju prototypandet en del.
Jag har funderat lite på drivning också av logiken. Minsta inkoppling av nåt mer påverkar rätt mycket, så undrar om man skall ha katodföljare med pentoder när det är mycket som skall drivas så att man får lite kraft i drivningen? Några tips eller prior art?
Njäej inte direkt, men det är väl så man gör? Behöver man en katodföljare så behöver man. Vilka är alternativen? Bjarni
Tjohoff, Bjarni Juliusson skrev 2014-01-07 16:28:
Det tar mindre än 10 minuter att fixa kurvor för ett nytt rör märkte jag när jag testade lite. Mycket trevligt :-)
Jag får ta och testa med några rör när jag kommer mig för, och lära mig LTspice. Trevligt att kunna simulera istället för att behöva bygga allting, det påskyndar ju prototypandet en del.
Det är ganska enkelt att begripa sig på. Man ritar saker i grafiska fönstret och så genererar den spice-kod och kör det :-)
Jag har funderat lite på drivning också av logiken. Minsta inkoppling av nåt mer påverkar rätt mycket, så undrar om man skall ha katodföljare med pentoder när det är mycket som skall drivas så att man får lite kraft i drivningen? Några tips eller prior art?
Njäej inte direkt, men det är väl så man gör? Behöver man en katodföljare så behöver man. Vilka är alternativen? Tja, att ta ut det anodvägen istället och driva på med massor av ström för att kunna få saker att ske :-) Som sagt, jag har inte helbra koll än när man bör välja det ena eller det andra...
-- Ragge
Jag kollade lite i ritningarna till IBM 704, vald på måfå för att den hade läsliga ritningar tillgängliga på bitsavers. De verkar ha använt katodföljare på allting som ska mata mer än en ingång. Men man märker väl om det skiter sig och vad man tycker är rimlig anodström. :) Här är förresten sekvenseringsmojängen till mitt nätagg: http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/startsekvensgrej-1.jpeg Här är baksidan där man kan se någa motstånd som jag glömde bort först och fick sätta dit i efterhand: http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/startsekvensgrej-2.jpeg Glömde bort dem för att jag testade kretsen med en annan matningsspänning än den som egentligen är i den färdiga kretsen; motstånden är där för att inte stressa spolarna i reläerna för mycket. Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-01-09 02:42:
Jag kollade lite i ritningarna till IBM 704, vald på måfå för att den hade läsliga ritningar tillgängliga på bitsavers. De verkar ha använt katodföljare på allting som ska mata mer än en ingång. Men man märker väl om det skiter sig och vad man tycker är rimlig anodström. :) Ok, låter bra :-) Största problemet jag tycker mig märka är ingångskapacitanserna, kurvorna blir rätt fula på grund av det när man matar många ingångar.
Whirlwind från MIT var också en intressant maskin med en del intressanta konstruktionslösningar.
Här är förresten sekvenseringsmojängen till mitt nätagg:
http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/startsekvensgrej-1.jpeg
Här är baksidan där man kan se någa motstånd som jag glömde bort först och fick sätta dit i efterhand:
http://www.update.uu.se/~bjarni/temp/startsekvensgrej-2.jpeg
Hm, när jag ser dom där bilderna undrar jag om man inte skulle kunna borra hål och sätta rörsocklar i såna där labbplattor? Det borde göra det ganska smidigt att jobba med sakerna. -- R
On 01/09/2014 10:57 AM, Anders Magnusson wrote:
Hm, när jag ser dom där bilderna undrar jag om man inte skulle kunna borra hål och sätta rörsocklar i såna där labbplattor? Det borde göra det ganska smidigt att jobba med sakerna.
Isåfall skulle jag köpa ohålad pertinax av lite större tjocklek. Mekaniskt är ju såna där veroplattor väldigt fragila, så de går nog lätt sönder om man trycker i och drar ut rör, och de spricker lätt om man försöker borra upp större hål i dem. Men ohålad är det ett väldigt trevligt material, och jag tror vi har pratat förut om att det skulle ge mindre kapacitansproblem än om man sätter socklarna i plåt. Bjarni
On 01/08/2014 04:12 PM, Anders Magnusson wrote:
Jag får ta och testa med några rör när jag kommer mig för, och lära mig LTspice. Trevligt att kunna simulera istället för att behöva bygga allting, det påskyndar ju prototypandet en del.
Det är ganska enkelt att begripa sig på. Man ritar saker i grafiska fönstret och så genererar den spice-kod och kör det :-)
Nu har jag testat LTspice lite. Tog ett tag för mig att lista ut hur man lägger till komponenttyper så att man kan använda dem i kretsar. Verkar som att det funkar att stoppa tubelib.sub i lib/sub/ och sedan kopiera t.ex. lib/sym/Misc/triode.asy till lib/sym/6j6.asy och sätta ModelFile och SpiceModel, samt Description, Prefix och Value. Nu kan jag rita ut 6J6-rör och simulera dem, utmärkt. Men jösses vad jag stör mig på att Wine tappar fokus när jag klickar på ett textfält och att det lämnar kvar rester av linjer på ritytan och liknande. Vore det en ide om kurvmatch spottade ur sig en asy-fil också, så man slapp redigera en för hand? Förresten, hur är det med kapacitanser mellan devicar inom ett och samma rör, t.ex. de två trioderna i ett 6J6? Är de tillräckligt oberoende av varandra för att man ska kunna strunta i dem? Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-01-10 21:52:
On 01/08/2014 04:12 PM, Anders Magnusson wrote:
Jag får ta och testa med några rör när jag kommer mig för, och lära mig LTspice. Trevligt att kunna simulera istället för att behöva bygga allting, det påskyndar ju prototypandet en del.
Det är ganska enkelt att begripa sig på. Man ritar saker i grafiska fönstret och så genererar den spice-kod och kör det :-)
Nu har jag testat LTspice lite. Tog ett tag för mig att lista ut hur man lägger till komponenttyper så att man kan använda dem i kretsar. Verkar som att det funkar att stoppa tubelib.sub i lib/sub/ och sedan kopiera t.ex. lib/sym/Misc/triode.asy till lib/sym/6j6.asy och sätta ModelFile och SpiceModel, samt Description, Prefix och Value. Nu kan jag rita ut 6J6-rör och simulera dem, utmärkt.
Men jösses vad jag stör mig på att Wine tappar fokus när jag klickar på ett textfält och att det lämnar kvar rester av linjer på ritytan och liknande.
Vore det en ide om kurvmatch spottade ur sig en asy-fil också, så man slapp redigera en för hand? Hm, jag har gjort egna rördefinitioner (.asy-filer alltså) som inkluderar libbar och sånt. Samt rören ser ut som de brukar göra i europeiska ritningar :-) Jag glömde lägga upp dom dock, skall fixa det imorgon. Jag behövde ju lite mer varianter än bara trioder, tetroder och pentoder :-)
Hur wine bär sig åt är bara att beklaga. Jag kör ju på mac och då finns det "native", men jag kan tänka mej att det funkar bra med crossover också. Kostar ju pengar dock.
Förresten, hur är det med kapacitanser mellan devicar inom ett och samma rör, t.ex. de två trioderna i ett 6J6? Är de tillräckligt oberoende av varandra för att man ska kunna strunta i dem? För 6J6 så skulle jag tro att dom är väldigt små. Kollar man på rören så är det ju en kilometer mellan de olika anoderna typ :-) Det finns inte specat heller i nåt datablad vad jag sett, till skillnad från till exempel E90CC som har "vanliga" anoder, där är det 1.4pF emellan. Men jag tror inte det påverkar särskilt mycket, det jobbigaste är nog millerkapacitansen eftersom den ställer till så mycket problem vid omslaget.
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man prova på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-) -- Ragge
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote:
Hur wine bär sig åt är bara att beklaga. Jag kör ju på mac och då finns det "native", men jag kan tänka mej att det funkar bra med crossover också. Kostar ju pengar dock.
Har fått lite tips och ska prova Gschem och kanske Oregano eller nåt för att få det mer native. SPICE-koden borde ju funka ändå, fast det är väl säkert nåt annat format på figurerna. Kikar på det imorgon, är förkyld och yr just nu.
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man prova på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Ooh! Bjarni
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote:
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man prova på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Jag kanske inte har hängt med i alla svängar, men jag har fått för mig att ni/du vill pressa era rör ganska hårt för att det ska gå så fort som möjligt. Hur är det med rörens livslängd, kommer det att påverkas? En vanlig rövarhistoria om dom tidiga rörburkarna var att de måste tas ur drift dagligen för rörbyten. Är era rör nyare/bättre? /P
On 01/10/2014 11:08 PM, Pontus Pihlgren wrote:
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote:
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man prova på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Jag kanske inte har hängt med i alla svängar, men jag har fått för mig att ni/du vill pressa era rör ganska hårt för att det ska gå så fort som möjligt.
Ragge tänker nog så, men jag siktar på enkel konstruktion istället, så min maskin blir nog extremt långsam. :]
Hur är det med rörens livslängd, kommer det att påverkas?
Näe det tror jag inte. Det är väl mest två saker som händer som gör att rör går sönder: * Stress på glödtråden orsakad av värmeförändringar som gör att den går av, vilket påskyndas om man har högre glödspänning, kraftcyklar ofta, och slår på glödspänningen tvärt vid påslag. * Kemisk påverkan på katoden som gör att den ger ifrån sig färre elektroner, vilket bland annat påverkas av hur mycket man stryper rören. I audiotillämpningar och liknande så kör man ju rören liksom i mitten av kurvan där det är linjärt och fint, och stryper aldrig helt och hållet. I digitala tillämpningar å andra sidan kör man antingen helt strypt (etta) eller helt öppet (nolla), och det nöter mer på katoden tyvärr. Dock tror jag inte frekvensen för omslagen mellan 1 och 0 påverkar, utan det är liksom andelen av tiden man håller röret helt strypt.
En vanlig rövarhistoria om dom tidiga rörburkarna var att de måste tas ur drift dagligen för rörbyten. Är era rör nyare/bättre?
Det är något av en rövarhistoria. Problemet i det sammanhanget är alltså att kraftcykling och värme under drift stressar glödtråden och har man femtusen rör i en dator så händer det rätt ofta att nåt pajar. Man kom underfund med det ganska snart och lät de gamla rördatorerna stå påslagna dygnet runt och körde med minskad glödspänning, och då var det mer sällan man behövde byta rör, även om det var ganska ofta med dagens mått. Inte varje dag dock. Våra rör är likadana som användes då, fast egentligen med undantaget att det faktiskt tillverkades särskilda datorrör som var specialversioner av vanliga rör som var mindre känsliga för "cathode poisoning" som jag nämnde ovan. De var kanske av lite högre hållbarhet allmänt också, det vet jag inte så noga. De rör vi använder är "vanliga" rör eftersom datorversionerna är betydligt svårare att få tag på, så kanske blir väl våra maskiner lite mindre robusta än de som byggdes på 50-talet. :) Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2014-01-10 23:31:
On 01/10/2014 11:08 PM, Pontus Pihlgren wrote:
Jag har beställt en uTracer som kom med posten idag, så nu kan man
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote: prova
på allvar hur rören bär sig åt och inte bara kolla på kurvorna. Byggdags! :-)
Jag kanske inte har hängt med i alla svängar, men jag har fått för mig att ni/du vill pressa era rör ganska hårt för att det ska gå så fort som möjligt.
Ragge tänker nog så, men jag siktar på enkel konstruktion istället, så min maskin blir nog extremt långsam. :] Nja, inte pressa rören så hårt, det jag mer kollar på är hur man får allt runtomkring att hänga med :-) Jag ligger ju bara och kör på runt 1MHz så det är ju inte några jättefrekvenser heller.
Hur är det med rörens livslängd, kommer det att påverkas?
Näe det tror jag inte. Det är väl mest två saker som händer som gör att rör går sönder:
* Stress på glödtråden orsakad av värmeförändringar som gör att den går av, vilket påskyndas om man har högre glödspänning, kraftcyklar ofta, och slår på glödspänningen tvärt vid påslag. Amen.
* Kemisk påverkan på katoden som gör att den ger ifrån sig färre elektroner, vilket bland annat påverkas av hur mycket man stryper rören. I audiotillämpningar och liknande så kör man ju rören liksom i mitten av kurvan där det är linjärt och fint, och stryper aldrig helt och hållet. I digitala tillämpningar å andra sidan kör man antingen helt strypt (etta) eller helt öppet (nolla), och det nöter mer på katoden tyvärr. Dock tror jag inte frekvensen för omslagen mellan 1 och 0 påverkar, utan det är liksom andelen av tiden man håller röret helt strypt. Det finns lite olika saker här som påverkar. Det du hänvisar till här är "Cathode poisoning" som var ett stort problem innan 1950 ungefär. Det yttrar sig ungefär som så att om man har haft röret igång i några timmar utan katodström så sänker man den möjliga strömmen genom röret rätt kraftigt. Här har man alltså förstört katoden, så det är helt enkelt kört. I rördatorer så är det ju typiskt vanligt fenomen, därför så hade man speciella serier med datoravsedda rör som skulle vara extra okänsliga för såna saker.
På 70-talet blev det rätt vanligt med rör-TV-apparater med stand-by-funktion, där man hade glödströmmen på hela tiden men ingen anodspänning, och då var det tydligen inget problem längre. Om man tittar i allmänhet på livslängder och rör så brukar tydligen rör för datortillämpningar och UHF-tillämpningar vara dom som slits mest, medan audiotillämpningar som går kontinuerligt slits minst. Ericsson visade på lite livslängdsdata i nån rapport från 60-talet som jag sett, och deras 6J6 och 6AQ5 kunde leva 80-100000 timmar i telefonväxlarna. Det är över 10 år i kontinuerlig drift :-) Min tanke är att få till en version 1 av en rördator som fungerar, sen kan man i version 2 titta på att konstruera om saker så att dom går mer i "Klass A", så att man håller en kontinuerlig ström genom rören för att förlänga livslängden. Det kan bli en utmaning :-) Här är en bok från 1960 som talar lite om hur man får till bästa livslängden på rör: http://www.nutshellhifi.com/library/MostVacuumTubes.pdf Hög nördfaktor, men intressant om man håller på med sånt här :-)
En vanlig rövarhistoria om dom tidiga rörburkarna var att de måste tas ur drift dagligen för rörbyten. Är era rör nyare/bättre?
Det är något av en rövarhistoria. Problemet i det sammanhanget är alltså att kraftcykling och värme under drift stressar glödtråden och har man femtusen rör i en dator så händer det rätt ofta att nåt pajar. Man kom underfund med det ganska snart och lät de gamla rördatorerna stå påslagna dygnet runt och körde med minskad glödspänning, och då var det mer sällan man behövde byta rör, även om det var ganska ofta med dagens mått. Inte varje dag dock.
Våra rör är likadana som användes då, fast egentligen med undantaget att det faktiskt tillverkades särskilda datorrör som var specialversioner av vanliga rör som var mindre känsliga för "cathode poisoning" som jag nämnde ovan. De var kanske av lite högre hållbarhet allmänt också, det vet jag inte så noga. De rör vi använder är "vanliga" rör eftersom datorversionerna är betydligt svårare att få tag på, så kanske blir väl våra maskiner lite mindre robusta än de som byggdes på 50-talet. :)
Jag fick tag på en 40 stycken E90CC som jag har jämfört lite med de 6J6 jag har. Trots att den interna konstruktionen är helt annorlunda så uppträder dom väldigt lika. När jag nu får färdigt min uTracer skall jag kolla hur lika dom egentligen är :-) De 6J6 jag har är från ett gammalt armelager från 1945, så där är risken större att man kan råka ut för "cathode poisoning. Men jag tror också att funktionen på datorer på den tiden var annorlunda: Man stoppade i ett gäng hålkort, den räknade sig igenom dom, sen hände inget förrän nästa batch. Om man har en modernare dator så gör den normalt saker hela tiden, så då blir det inte lika stort problem med stilleståndstiden. Men men, vi får se med tiden :-) Jag undrar hur JJ och dom andra moderna rörtillverkarna hanterar såna här saker? Om dom gör det alls? -- Ragge
2014/1/11 Anders Magnusson <ragge@ludd.ltu.se>
Jag fick tag på en 40 stycken E90CC som jag har jämfört lite med de 6J6
jag har. Trots att den interna konstruktionen är helt annorlunda så uppträder dom väldigt lika. När jag nu får färdigt min uTracer skall jag kolla hur lika dom egentligen är :-)
De 6J6 jag har är från ett gammalt armelager från 1945, så där är risken större att man kan råka ut för "cathode poisoning. Men jag tror också att funktionen på datorer på den tiden var annorlunda: Man stoppade i ett gäng hålkort, den räknade sig igenom dom, sen hände inget förrän nästa batch. Om man har en modernare dator så gör den normalt saker hela tiden, så då blir det inte lika stort problem med stilleståndstiden. Men men, vi får se med tiden :-)
Jag undrar hur JJ och dom andra moderna rörtillverkarna hanterar såna här saker? Om dom gör det alls?
Skriv och fråga vetja, JJ är ju inte direkt någon megacorp, så det borde inte vara omöjligt att få svar. Kanske kan vara kul att få igång en kontakt där också, ifall man har andra frågor framöver. /M
Magnus Enbom skrev 2014-01-16 13:10:
2014/1/11 Anders Magnusson <ragge@ludd.ltu.se <mailto:ragge@ludd.ltu.se>>
Jag fick tag på en 40 stycken E90CC som jag har jämfört lite med de 6J6 jag har. Trots att den interna konstruktionen är helt annorlunda så uppträder dom väldigt lika. När jag nu får färdigt min uTracer skall jag kolla hur lika dom egentligen är :-)
De 6J6 jag har är från ett gammalt armelager från 1945, så där är risken större att man kan råka ut för "cathode poisoning. Men jag tror också att funktionen på datorer på den tiden var annorlunda: Man stoppade i ett gäng hålkort, den räknade sig igenom dom, sen hände inget förrän nästa batch. Om man har en modernare dator så gör den normalt saker hela tiden, så då blir det inte lika stort problem med stilleståndstiden. Men men, vi får se med tiden :-)
Jag undrar hur JJ och dom andra moderna rörtillverkarna hanterar såna här saker? Om dom gör det alls?
Skriv och fråga vetja, JJ är ju inte direkt någon megacorp, så det borde inte vara omöjligt att få svar. Kanske kan vara kul att få igång en kontakt där också, ifall man har andra frågor framöver. Jag har frågat dom en hel del redan, och dom är oftast rätt snabba på att svara :-)
Men nu vart jag tvungen att googla lite på det här. Det verkar som om problemet med att emissionen slutar om man inte har ström på ett tag kan lösas genom att ha en lite annan beläggning. Jag hittade ett patent från 1950 på det där :-) Man kan misstänka att JJ använder sig av det. Andra saker som ställer till problem är om det finns föroreningar på elektroder som efter ett tag sätter sig på katoden och förstör emissionen. Typexempel här är att folk petar med fingrarna direkt på elektroderna så det blir svettrester där. Man skall alltså inte göra så här: http://www.eurotubes.com/factory01a.jpg Tydligen så är klor extra elakt. Philips lär ha saboterat produktionen av rör till tyskarna under andra världskriget genom att tillsätta små mängder klor till rören, och då så slutade dom fungera efter ett kort tags användning. Tänk på det nästa gång som ni skaffar philipsrör tillverkade under andra världskriget :-) -- Ragge
On Thu, Jan 16, 2014 at 04:10:03PM +0100, Anders Magnusson wrote:
Andra saker som ställer till problem är om det finns föroreningar på elektroder som efter ett tag sätter sig på katoden och förstör emissionen. Typexempel här är att folk petar med fingrarna direkt på elektroderna så det blir svettrester där. Man skall alltså inte göra så här:
Lite OT. Jag läste på classic computing mailing listan att DEC hade väldiga problem med RA80-diskar ett tag innan man kom på att de plasthandskar man använde i fabriken släppte igenom fett från huden. Det blev helt enkelt fingeravtryck direkt på diskplattorna :) /P
Pontus Pihlgren skrev 2014-01-21 09:22:
On Thu, Jan 16, 2014 at 04:10:03PM +0100, Anders Magnusson wrote:
Andra saker som ställer till problem är om det finns föroreningar på elektroder som efter ett tag sätter sig på katoden och förstör emissionen. Typexempel här är att folk petar med fingrarna direkt på elektroderna så det blir svettrester där. Man skall alltså inte göra så här:
Lite OT. Jag läste på classic computing mailing listan att DEC hade väldiga problem med RA80-diskar ett tag innan man kom på att de plasthandskar man använde i fabriken släppte igenom fett från huden. Det blev helt enkelt fingeravtryck direkt på diskplattorna :)
Mmm, RA80, 124MB :-) Jag har slagits en del med RM80, samma sak men Massbuss. Jag har för mej att dom var rätt driftsäkra, men det kan ju ha varit efter att dom löste det problemet. -- R
Bjarni Juliusson skrev 2014-01-10 22:45:
On 01/10/2014 10:39 PM, Anders Magnusson wrote:
Hur wine bär sig åt är bara att beklaga. Jag kör ju på mac och då finns det "native", men jag kan tänka mej att det funkar bra med crossover också. Kostar ju pengar dock.
Har fått lite tips och ska prova Gschem och kanske Oregano eller nåt för att få det mer native. SPICE-koden borde ju funka ändå, fast det är väl säkert nåt annat format på figurerna. Kikar på det imorgon, är förkyld och yr just nu. Man kan ju skriva spice-kod direkt om man vill :-) Det jag tyckte var trevligast med ltspice var just den grafiska editorn och hur enkelt det var att få ut signalkurvor och strömkurvor bara genom att gå in och peta i diagrammet.
Jag har inte gjort nån större genomgång av vad det finns för olika spice-verktyg att leka med, så det finns kanske bättre än ltspice också. Cadence är väl annars vad proffsen använder, jag tror det finns nån studentversion av det gratis, men det är säkert windows only det också. -- Ragge
Hej jag vill bara flika in att det är väldigt roligt att läsa dom här mailen. Och så imponeras jag lite av hur fort du satt dig in i ämnet rördatorer. Har du pysslat med rör i andra sammanhang innan? /P On Mon, Jan 06, 2014 at 11:44:56AM +0100, Anders Magnusson wrote:
Hejhopp såhär efter helgerna,
jag har gjort ett program nu som kan räkna ut SPICE-parametrar från rörkurvor. Det funkar osannolikt bra :-)
- Man tar ut lite mätpunkter ur Ia/Va-diagrammet - Kurvmatch söker rätt på bästa parametrar för matchningen - Den skriver ut en kurva med hjälp av Gnuplot så att man kan jämföra - Man får ut SPICE-parametrarna för simulering. - Man får också ut .dc-kod för att ta ut en kurva i SPICE så att man ser att resultatet ur SPICE också stämmer med originalet.
Jag har skrivit en liten webbsida om detta; http://www.ludd.ltu.se/~ragge/kurvmatch/ med lite exempel.
Det tar mindre än 10 minuter att fixa kurvor för ett nytt rör märkte jag när jag testade lite. Mycket trevligt :-)
Jag har också provat att simulera lite rörbaserade logikkretsar också nu med det här, och det verkar stämma väldigt väl överens med verkligheten. Största problemet är att när jag kopplar in oscilloskopet så stör det väldigt mycket; 20pF ställer till en hel del när man ligger runt 1MHz med fyrkantvåg. Å andra sidan så kan man stoppa in 20pF i SPICE-koden också och jämföra oscilloskopet med det utdatat från SPICE: Ser dom lika illa ut så vet man iaf hur originalet ser ut :-)
Jag har funderat lite på drivning också av logiken. Minsta inkoppling av nåt mer påverkar rätt mycket, så undrar om man skall ha katodföljare med pentoder när det är mycket som skall drivas så att man får lite kraft i drivningen? Några tips eller prior art?
-- Ragge _______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
Heh, tackar. Jag har inte hållit på med sånt här i modern tid, men för en 25-30 år sen så höll jag på och bygga en del radioprylar med rör, och sånt. Men det är ju tekniskt rätt enkla saker, så man behöver inte kunna så mycket för att förstå hur rör fungerar :-) Att sen hålla på med kurvmatchning och söka minima med derivator och allt får jag nog skylla på universitetet... :-) -- Ragge Pontus Pihlgren skrev 2014-01-08 20:41:
Hej
jag vill bara flika in att det är väldigt roligt att läsa dom här mailen. Och så imponeras jag lite av hur fort du satt dig in i ämnet rördatorer. Har du pysslat med rör i andra sammanhang innan?
/P
On Mon, Jan 06, 2014 at 11:44:56AM +0100, Anders Magnusson wrote:
Hejhopp såhär efter helgerna,
jag har gjort ett program nu som kan räkna ut SPICE-parametrar från rörkurvor. Det funkar osannolikt bra :-)
- Man tar ut lite mätpunkter ur Ia/Va-diagrammet - Kurvmatch söker rätt på bästa parametrar för matchningen - Den skriver ut en kurva med hjälp av Gnuplot så att man kan jämföra - Man får ut SPICE-parametrarna för simulering. - Man får också ut .dc-kod för att ta ut en kurva i SPICE så att man ser att resultatet ur SPICE också stämmer med originalet.
Jag har skrivit en liten webbsida om detta; http://www.ludd.ltu.se/~ragge/kurvmatch/ med lite exempel.
Det tar mindre än 10 minuter att fixa kurvor för ett nytt rör märkte jag när jag testade lite. Mycket trevligt :-)
Jag har också provat att simulera lite rörbaserade logikkretsar också nu med det här, och det verkar stämma väldigt väl överens med verkligheten. Största problemet är att när jag kopplar in oscilloskopet så stör det väldigt mycket; 20pF ställer till en hel del när man ligger runt 1MHz med fyrkantvåg. Å andra sidan så kan man stoppa in 20pF i SPICE-koden också och jämföra oscilloskopet med det utdatat från SPICE: Ser dom lika illa ut så vet man iaf hur originalet ser ut :-)
Jag har funderat lite på drivning också av logiken. Minsta inkoppling av nåt mer påverkar rätt mycket, så undrar om man skall ha katodföljare med pentoder när det är mycket som skall drivas så att man får lite kraft i drivningen? Några tips eller prior art?
-- Ragge _______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
participants (4)
-
Anders Magnusson -
Bjarni Juliusson -
Magnus Enbom -
Pontus Pihlgren