Hej alla, kändes som dags att skicka ett mail igen :-) Jag har suttit och funderat och ritat en del på hur CPUn skall bära sig åt. En tydlig sak är att det blir för jobbigt att planera saker ad-hoc, man måste abstrahera en del och ha fasta byggblock. Så jag tog och bestämde några saker för att ha klart vad man har för element att leka med :-) Det är först och främst: Spänningar +150 och -100 volt. Logisk etta +150V, nolla +50V. 2-input OR består av en EAA91. (diodlogik) 2-input NOR består av en EAA91 och en halv ECC91 (eller EC90). 4-input OR består av en 6AN6. (4 dioder i ett). 4-input NOR består av en 6AN6 och en halv ECC91. NOT består av en halv ECC91. 2-input NAND tänkte jag mig ha en EH90 för och inte diodlogik, eftersom det går år två rör där annars. Sen kommer man till den spännande delen: En bistabil multivibrator verkar i rördatorsammanhang vara av Eccles-Jordan-typ, alltså bestående av två trioder. Den konstruktionen är motsvarande en NOR-baserad latch. Men skall man kunna använda en sån som RS-latch så behöver man dioder också på ingången, och då gick det åt ett rör till. Så jag tänkte att man gör en "inverted SR latch" istället, av två EH90, så det blir en NAND-baserad historia. Nån som har kommentarer på denna tankegång? Sen så får man enkelt till en D-latch (som man behöver ett gäng av) med två EH90 till. Rent och fint :-) Registerstacken görs med kondensatorlagring, till stor del som IBM beskriver det för IBM650, men lite roligare :-) EF80 där för att förstärka utpulsen från kapacitanslinjen och sen driva två latchar. Registerstacken måste ha egen refreshklocka så att man kan singlesteppa resten av CPUn utan att man blir av med registerinnehållet :-) Jag räknar med 8 register med vardera 16 bitar, och varje register tar upp 12 rör, så totalt 96 stycken för att hålla 128 bittar. ALUn och kontroll-logiken är inte ritade ännu, det blir intressant att få till det :-) Nätaggen skall byggas med AZ4 och AZ12 som likriktare. EH90, ECC91 och EAA91 går att få tag på för 3 spänn styck, så det är överkomligt. Hm, jag har just insett att inget av det som jag bygger av hittills är konstruerat efter 1939. Så än är det 30-talsteknik som gäller! Så, nån som idats läsa igenom ovanstående och har nån åsikt? :-) -- Ragge
On 11/04/2013 02:54 PM, Anders Magnusson wrote:
Hej alla, kändes som dags att skicka ett mail igen :-)
Utmärkt!
Jag har suttit och funderat och ritat en del på hur CPUn skall bära sig åt. En tydlig sak är att det blir för jobbigt att planera saker ad-hoc, man måste abstrahera en del och ha fasta byggblock.
Har tänkt liknande själv. Har experimenterat lite med det mekaniska och beställt lite pertinax och distanser, har en del plåt, rörsocklar och skenor som modulerna kan sitta i. Har en hyfsad lösning för anslutningarna bak på modulerna med två nivåer av sockerbitar, en för signaler och en för matningsspänningar, som går via några grova koppartrådar som jag nog beskrivit förut.
Så jag tog och bestämde några saker för att ha klart vad man har för element att leka med :-)
Det är först och främst:
Spänningar +150 och -100 volt. Logisk etta +150V, nolla +50V.
Jag tror att det blev nåt i stil med +118V, -168V för mig, helt och hållet avgjort av vad jag hade till hands. Dock oreglerat, får se hur lång tid det dröjer innan jag behöver reglera till +100/-150V! :D Signalnivåerna borde bli typ +118/+40.. Räknar lite... om jag kör med 300k+160k i spänningsdelaren mellan en anod och nästa galler, vilket är två resistorvärden jag råkar ha massor av, så borde nivåerna funka finfint även om anodspänningen halkar ner till 103V - eller ännu längre, 92V, om den negativa spänningen halkar upp till -150V. Mina logikrör är ECC91, och de har cutoff nånstans vid -5V vid såhär låg anodspänning. ECC82, som är ett av de rören jag har som passar som katodföljare, har cutoff omkring -10V. Som värst om spänningarna sticker iväg hamnar kanske den låga logiknivån omkring -19V vid gallret, jättebred marginal. Allt borde funka fint för nollnivåer vid anoden upp till ungefär 65V även med negativ matning uppe till -150V, så det känns som att jag har god marginal för röråldrande och komponentvariationer. :)
2-input NOR består av en EAA91 och en halv ECC91 (eller EC90).
Går ju att göra med en ECC91 också, så är det ett rör.
4-input OR består av en 6AN6. (4 dioder i ett). 4-input NOR består av en 6AN6 och en halv ECC91.
Jag kommer som sagt att göra logiken med halvledardioder för kompakthetens skull. Så verkar man ha gjort i digitala tillämpningar åtminstone redan på 50-talet, så jag känner mig historiskt legitim även om det inte är det som är vitsen för mig.
NOT består av en halv ECC91.
Samma här.
2-input NAND tänkte jag mig ha en EH90 för och inte diodlogik, eftersom det går år två rör där annars.
Det blir väl två halvledardioder, en pullup och en halv ECC91 för mig.
Sen kommer man till den spännande delen: En bistabil multivibrator verkar i rördatorsammanhang vara av Eccles-Jordan-typ, alltså bestående av två trioder. Den konstruktionen är motsvarande en NOR-baserad latch. Men skall man kunna använda en sån som RS-latch så behöver man dioder också på ingången, och då gick det åt ett rör till.
Så jag tänkte att man gör en "inverted SR latch" istället, av två EH90, så det blir en NAND-baserad historia. Nån som har kommentarer på denna tankegång?
Nu blev det faktiskt intressant. Rita kopplingsschema!
Sen så får man enkelt till en D-latch (som man behöver ett gäng av) med två EH90 till. Rent och fint :-)
Rita ett till kopplingsschema!
Registerstacken görs med kondensatorlagring, till stor del som IBM beskriver det för IBM650, men lite roligare :-) EF80 där för att förstärka utpulsen från kapacitanslinjen och sen driva två latchar. Registerstacken måste ha egen refreshklocka så att man kan singlesteppa resten av CPUn utan att man blir av med registerinnehållet :-) Jag räknar med 8 register med vardera 16 bitar, och varje register tar upp 12 rör, så totalt 96 stycken för att hålla 128 bittar.
Ska bli skoj att se!
ALUn och kontroll-logiken är inte ritade ännu, det blir intressant att få till det :-)
ALU:n känns som den lättaste biten i hela datorn!
Nätaggen skall byggas med AZ4 och AZ12 som likriktare.
Jag har mitt nätagg färdigt sånär som på det estetiska. Håller nu på att konstruera en panel för lite instrument för att justera glödströmmen och se hur signalnivåerna påverkas. Ska även installera ett tidrelä för mjukstart av glödtrådarna. :)
Hm, jag har just insett att inget av det som jag bygger av hittills är konstruerat efter 1939. Så än är det 30-talsteknik som gäller!
Inte illa! Jag är för!
Så, nån som idats läsa igenom ovanstående och har nån åsikt? :-)
Jag har som sagt åsikten att jag vill diskutera flip-floppar över lite kopplingsscheman. :) Bjarni
On 11/04/2013 04:57 PM, Bjarni Juliusson wrote:
Jag har suttit och funderat och ritat en del på hur CPUn skall bära sig åt. En tydlig sak är att det blir för jobbigt att planera saker ad-hoc, man måste abstrahera en del och ha fasta byggblock.
Har tänkt liknande själv. Har experimenterat lite med det mekaniska och beställt lite pertinax och distanser, har en del plåt, rörsocklar och skenor som modulerna kan sitta i. Har en hyfsad lösning för anslutningarna bak på modulerna med två nivåer av sockerbitar, en för signaler och en för matningsspänningar, som går via några grova koppartrådar som jag nog beskrivit förut.
Mmm, pluggable units :-)
Så jag tog och bestämde några saker för att ha klart vad man har för element att leka med :-)
Det är först och främst:
Spänningar +150 och -100 volt. Logisk etta +150V, nolla +50V.
Jag tror att det blev nåt i stil med +118V, -168V för mig, helt och hållet avgjort av vad jag hade till hands. Dock oreglerat, får se hur lång tid det dröjer innan jag behöver reglera till +100/-150V! :D Signalnivåerna borde bli typ +118/+40..
Borde funka hyfsat. Med +50/+150 kan man få +25/-25 med enkel spänningsdelning, vilket är lagom att driva ett rör med, dessutom bra att mata katodföljare med :-)
Räknar lite... om jag kör med 300k+160k i spänningsdelaren mellan en anod och nästa galler, vilket är två resistorvärden jag råkar ha massor av, så borde nivåerna funka finfint även om anodspänningen halkar ner till 103V - eller ännu längre, 92V, om den negativa spänningen halkar upp till -150V.
Jag har funderat på att använda 0A2 (stabb 150V) för att få till stabil spänning, också ett rör som är billigt. För min del räknar jag med att det behövs ungefär 6 +150V-matningar och 2 -100V.
Mina logikrör är ECC91, och de har cutoff nånstans vid -5V vid såhär låg anodspänning. ECC82, som är ett av de rören jag har som passar som katodföljare, har cutoff omkring -10V. Som värst om spänningarna sticker iväg hamnar kanske den låga logiknivån omkring -19V vid gallret, jättebred marginal. Allt borde funka fint för nollnivåer vid anoden upp till ungefär 65V även med negativ matning uppe till -150V, så det känns som att jag har god marginal för röråldrande och komponentvariationer. :)
Hehe, jo, kan kanske behövas :-)
2-input NOR består av en EAA91 och en halv ECC91 (eller EC90).
Går ju att göra med en ECC91 också, så är det ett rör.
Ja, givetvis, det blir ju enklare :-)
4-input OR består av en 6AN6. (4 dioder i ett). 4-input NOR består av en 6AN6 och en halv ECC91.
Jag kommer som sagt att göra logiken med halvledardioder för kompakthetens skull. Så verkar man ha gjort i digitala tillämpningar åtminstone redan på 50-talet, så jag känner mig historiskt legitim även om det inte är det som är vitsen för mig.
Jo, jag tänkte på ungefär samma sätt tills jag började med kondensatorminnena. Och eftersom det fanns så billiga dioder så tänkte jag att jag kör på såna :-)
Sen kommer man till den spännande delen: En bistabil multivibrator verkar i rördatorsammanhang vara av Eccles-Jordan-typ, alltså bestående av två trioder. Den konstruktionen är motsvarande en NOR-baserad latch. Men skall man kunna använda en sån som RS-latch så behöver man dioder också på ingången, och då gick det åt ett rör till.
Så jag tänkte att man gör en "inverted SR latch" istället, av två EH90, så det blir en NAND-baserad historia. Nån som har kommentarer på denna tankegång?
Nu blev det faktiskt intressant. Rita kopplingsschema!
Nu var jag tvungen att städa upp mina kladd lite :-) jag har dock inte nåt bra elektronik-cad-program än... http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/D-latch.jpg En Hbox är 4 komponenter som man får repetera massssor med gånger, härav så gjorde jag ett "makro" :-) Värdena på komponenterna har jag inte idats räkna ut än, blir lite senare.
Sen så får man enkelt till en D-latch (som man behöver ett gäng av) med två EH90 till. Rent och fint :-)
Rita ett till kopplingsschema!
Se ovan :-)
Registerstacken görs med kondensatorlagring, till stor del som IBM beskriver det för IBM650, men lite roligare :-) EF80 där för att förstärka utpulsen från kapacitanslinjen och sen driva två latchar. Registerstacken måste ha egen refreshklocka så att man kan singlesteppa resten av CPUn utan att man blir av med registerinnehållet :-) Jag räknar med 8 register med vardera 16 bitar, och varje register tar upp 12 rör, så totalt 96 stycken för att hålla 128 bittar.
Ska bli skoj att se!
ALUn och kontroll-logiken är inte ritade ännu, det blir intressant att få till det :-)
ALU:n känns som den lättaste biten i hela datorn!
Nja, men kanske roligast :-) Det blir intressant att se hur lång tid ripplecarry tar på sig att propagera igenom...
Nätaggen skall byggas med AZ4 och AZ12 som likriktare.
Jag har mitt nätagg färdigt sånär som på det estetiska. Håller nu på att konstruera en panel för lite instrument för att justera glödströmmen och se hur signalnivåerna påverkas. Ska även installera ett tidrelä för mjukstart av glödtrådarna. :)
Hm, mjukstart? Lägger du på låg spänning först ett tag?
Hm, jag har just insett att inget av det som jag bygger av hittills är konstruerat efter 1939. Så än är det 30-talsteknik som gäller!
Inte illa! Jag är för!
Så, nån som idats läsa igenom ovanstående och har nån åsikt? :-)
Jag har som sagt åsikten att jag vill diskutera flip-floppar över lite kopplingsscheman. :)
Kommentarer mottages tacksamt :-) -- Ragge
On 11/04/2013 07:28 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/04/2013 04:57 PM, Bjarni Juliusson wrote:
Mmm, pluggable units :-)
Inte riktigt pluggable; de kommer att sitta som en trave om några stycken som man måste avlägsna för att kunna plocka ut den understa. Men det är tillräckligt pluggable för mina behov.
Med +50/+150 kan man få +25/-25 med enkel spänningsdelning, vilket är lagom att driva ett rör med, dessutom bra att mata katodföljare med :-)
Ja precis. Jag hamnar närmare +15/-35 av en händelse, men det är rätt trevligt eftersom -35V ger mer marginal för att strypa en del rör som har lite lägre cutoff. Över 0V vinner man inte så mycket, så där är det bara en fråga om marginal.
Jag har funderat på att använda 0A2 (stabb 150V) för att få till stabil spänning, också ett rör som är billigt. För min del räknar jag med att det behövs ungefär 6 +150V-matningar och 2 -100V.
Jag har ingen koll på regulatorrör, men alltid när jag läser om dem verkar de så... dåliga. Reglerar oexakt, kräver hög tändspänning och kan inte svälja särskilt mycket ström. Missar jag nånting?
Så jag tänkte att man gör en "inverted SR latch" istället, av två EH90, så det blir en NAND-baserad historia. Nån som har kommentarer på denna tankegång?
Nu blev det faktiskt intressant. Rita kopplingsschema! Nu var jag tvungen att städa upp mina kladd lite :-) jag har dock inte nåt bra elektronik-cad-program än... http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/D-latch.jpg
Ah, såklart. Jag var lite distraherad förut för att jag egentligen höll på med att förbereda för Updates höstmöte. Ja det verkar vara en kompakt och okomplicerad lösning.
Sen så får man enkelt till en D-latch (som man behöver ett gäng av) med två EH90 till. Rent och fint :-)
Ah, fint! För min del (skissade lite) så borde en Eccles-Jordan plus 1/2 ECC91 och en handfull halvledardioder räcka för en D-latch. Det är ett och ett halvt rör, och dioderna får plats rakt bakom rören i modulerna. Ditt sätt är på sätt och vis roligare, men jag har en del verkliga begränsningar som gör att jag måste satsa på kompakta kretsar, som sagt. Det slår mig (igen) att det är rätt kul att vi får så olika maskiner! Det maximerar liksom glädjen av att vi bygger varsin. :)
Ska även installera ett tidrelä för mjukstart av glödtrådarna. :) Hm, mjukstart? Lägger du på låg spänning först ett tag?
Ja, tänkte börja med halva spänningen några sekunder. Det lär bli en del kraftcyklande under byggandet, och även därefter kommer ju maskinen knappast att stå igång 24/7, så det blir en del påfrestningar på rören. Kommersiella konsumentapparater med många rör verkar ibland ha löst det genom att stegra spänningen långsamt med en termistor eller motsvarande, och en del apparater, t.ex. förstärkare, har ju en stand-by där glödspänningen ligger kvar. Tidrelät får också styra de höga spänningarna så rören är varma innan de får 300V över sig, det verkar också spela roll men jag kommer inte ihåg vad skademekanismen var. Bjarni
On 11/05/2013 12:27 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/04/2013 07:28 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/04/2013 04:57 PM, Bjarni Juliusson wrote:
Mmm, pluggable units :-)
Inte riktigt pluggable; de kommer att sitta som en trave om några stycken som man måste avlägsna för att kunna plocka ut den understa. Men det är tillräckligt pluggable för mina behov. :-) Mer pluggable än jag tänkt iallafall...
Med +50/+150 kan man få +25/-25 med enkel spänningsdelning, vilket är lagom att driva ett rör med, dessutom bra att mata katodföljare med :-)
Ja precis. Jag hamnar närmare +15/-35 av en händelse, men det är rätt trevligt eftersom -35V ger mer marginal för att strypa en del rör som har lite lägre cutoff. Över 0V vinner man inte så mycket, så där är det bara en fråga om marginal. Precis, då blir det en massa onödig gallerström istället. Jag har inte hittat nåt bra sätt att räkna på hur mycket gallerström man råkar ut för och sånt, har du nåt tips?
Jag har funderat på att använda 0A2 (stabb 150V) för att få till stabil spänning, också ett rör som är billigt. För min del räknar jag med att det behövs ungefär 6 +150V-matningar och 2 -100V.
Jag har ingen koll på regulatorrör, men alltid när jag läser om dem verkar de så... dåliga. Reglerar oexakt, kräver hög tändspänning och kan inte svälja särskilt mycket ström. Missar jag nånting? Nope, det är helt rätt :-) Dom ligger väl en +-5 volt runt reglerade spänningen med ett max på ca 30mA.
Nu är likriktarrören också rätt usla, vid 200mA kan man tappa typ 50V, så det blir en hel del man eldar upp.
Så jag tänkte att man gör en "inverted SR latch" istället, av två EH90, så det blir en NAND-baserad historia. Nån som har kommentarer på denna tankegång?
Nu blev det faktiskt intressant. Rita kopplingsschema! Nu var jag tvungen att städa upp mina kladd lite :-) jag har dock inte nåt bra elektronik-cad-program än... http://www.ludd.ltu.se/~ragge/vtc/D-latch.jpg
Ah, såklart. Jag var lite distraherad förut för att jag egentligen höll på med att förbereda för Updates höstmöte. Ja det verkar vara en kompakt och okomplicerad lösning.
Sen så får man enkelt till en D-latch (som man behöver ett gäng av) med två EH90 till. Rent och fint :-)
Ah, fint! För min del (skissade lite) så borde en Eccles-Jordan plus 1/2 ECC91 och en handfull halvledardioder räcka för en D-latch. Det är ett och ett halvt rör, och dioderna får plats rakt bakom rören i modulerna. Ditt sätt är på sätt och vis roligare, men jag har en del verkliga begränsningar som gör att jag måste satsa på kompakta kretsar, som sagt. Eftersom jag hamnat där att jag nog inte använder halvledare alls om det inte blir absolut nödvändigt så blir det ju ett gäng rör för en sån latch också, så då tänkte jag att EH90 får duga istället.
Det enda som jag är lite orolig för här är att anodströmmen i EH90 är så låg, max 2mA. För att motverka kapacitanserna så skulle man nog vilja ha lite högre ström, men då blir det ECH81 istället som man måste använda.
Det slår mig (igen) att det är rätt kul att vi får så olika maskiner! Det maximerar liksom glädjen av att vi bygger varsin. :) Heh, jo. Det blir intressant att se resultatet :-)
Ska även installera ett tidrelä för mjukstart av glödtrådarna. :) Hm, mjukstart? Lägger du på låg spänning först ett tag?
Ja, tänkte börja med halva spänningen några sekunder. Det lär bli en del kraftcyklande under byggandet, och även därefter kommer ju maskinen knappast att stå igång 24/7, så det blir en del påfrestningar på rören. Kommersiella konsumentapparater med många rör verkar ibland ha löst det genom att stegra spänningen långsamt med en termistor eller motsvarande, och en del apparater, t.ex. förstärkare, har ju en stand-by där glödspänningen ligger kvar.
Tidrelät får också styra de höga spänningarna så rören är varma innan de får 300V över sig, det verkar också spela roll men jag kommer inte ihåg vad skademekanismen var. Om man har kvicksilverlikriktare, typ 866, så får man inte lägga på anodspänningen innan röret är varmt. En kompis har ett gäng såna, och då dom har bättre egenskaper än vanliga effektdioder var jag lite sugen på att köra med såna :-) Men man vill inte gärna ha sönder ett sånt rör.
-- R
On 11/05/2013 10:53 AM, Anders Magnusson wrote:
On 11/05/2013 12:27 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/04/2013 07:28 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/04/2013 04:57 PM, Bjarni Juliusson wrote:
Jag har inte hittat nåt bra sätt att räkna på hur mycket gallerström man råkar ut för och sånt, har du nåt tips?
Nä, det har jag inte funderat på. Behöver man veta mer än hur stort gallermotstånd man behöver för att inte skada rören? Vi tar ECC91 som exempel. Från databladen kan man få ut max tillåtna gallerström samt lite kurvor för gallerström som funktion av anodspänning för några olika gallerspänningar. Max gallerström är 8mA per triod, och ovanför +50V, där de tänka signalnivåerna ligger, påverkar inte anodspänningen gallerströmmen inom det tillåtna intervallet under 8mA. Tänkte först göra en formel för gallerström som funktion av gallerspänning vid anodspänning >50V, för det såg ut att vara ett andragradspolynom. Vid närmare granskning visade det sig dock att det var nåt krångligare förhållande, så jag orkade inte. Vi provar den lätta metoden istället! 8mA gallerström verkar man få vid cirka 3,6V gallerspänning och 50V anodspänning. Om vi har en inkommande "1"-signalnivå på +25V så ska gallermotståndet alltså fälla 21,4V vid 8mA, vilket innebär 2k675 ohm. Använder du 3k3 är du inom specen upp till 30V insignal, så länge du håller anoden ovanför +50V. Om anoden kan hamna lägre än +50V så sticker gallerströmmen iväg lite enligt databladet; vid +30V har vi 3V på gallret vid 8mA, så då måste motståndet fälla 22V för 25V signal, vilket ger 2k75 ohm. Och så vidare. Eller var det nåt helt annat du funderade över? :)
Det enda som jag är lite orolig för här är att anodströmmen i EH90 är så låg, max 2mA. För att motverka kapacitanserna så skulle man nog vilja ha lite högre ström, men då blir det ECH81 istället som man måste använda.
Och vad är problemet isåfall? Är ECH81 mycket dyrare? Jag själv har inte reflekterat över anodström vs kapacitans eftersom jag struntar i prestandan, utan jag har bara tittat på effektåtgång och signalnivåer. Lite räknande säger mig att om jag kör med 24k-motstånd (som jag har många av) på anoderna så får jag sådär 3,5mA och 34V som låg signalnivå (~118V hög) från ett ECC91; medans om jag kör med 51k-motstånd (som jag också har många av) så blir det 1,9mA och 21V. Mina andra beräkningar har utgått från 24k anodmotstånd, både för nätagget och för spänningsdelarna mellan rören, så jag kör nog på det. Men vad gäller anodström och kapacitans, där kan du kanske upplysa mig om hur man ska räkna för att få en uppskattning av max klockfrekvens? :) Bjarni
On 11/06/2013 10:34 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/05/2013 10:53 AM, Anders Magnusson wrote:
On 11/05/2013 12:27 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/04/2013 07:28 PM, Anders Magnusson wrote:
On 11/04/2013 04:57 PM, Bjarni Juliusson wrote:
Jag har inte hittat nåt bra sätt att räkna på hur mycket gallerström man råkar ut för och sånt, har du nåt tips?
Nä, det har jag inte funderat på. Behöver man veta mer än hur stort gallermotstånd man behöver för att inte skada rören? Stort gallermotstånd gör att man får längre laddningstid för gallerkapacitansen, så helst vill man ju ha det så litet som möjligt :-)
Vi tar ECC91 som exempel. Från databladen kan man få ut max tillåtna gallerström samt lite kurvor för gallerström som funktion av anodspänning för några olika gallerspänningar. Max gallerström är 8mA per triod, och ovanför +50V, där de tänka signalnivåerna ligger, påverkar inte anodspänningen gallerströmmen inom det tillåtna intervallet under 8mA.
Tänkte först göra en formel för gallerström som funktion av gallerspänning vid anodspänning >50V, för det såg ut att vara ett andragradspolynom. Vid närmare granskning visade det sig dock att det var nåt krångligare förhållande, så jag orkade inte. Vi provar den lätta metoden istället!
8mA gallerström verkar man få vid cirka 3,6V gallerspänning och 50V anodspänning. Om vi har en inkommande "1"-signalnivå på +25V så ska gallermotståndet alltså fälla 21,4V vid 8mA, vilket innebär 2k675 ohm. Använder du 3k3 är du inom specen upp till 30V insignal, så länge du håller anoden ovanför +50V. Om anoden kan hamna lägre än +50V så sticker gallerströmmen iväg lite enligt databladet; vid +30V har vi 3V på gallret vid 8mA, så då måste motståndet fälla 22V för 25V signal, vilket ger 2k75 ohm. Och så vidare.
Eller var det nåt helt annat du funderade över? :) Nja, jag har kanske gjort det för komplicerat för mej :-) Det är två kapacitanser som man måste ta hänsyn till, dels styrgallerkapacitansen som skall laddas upp eller ur, och dels kompensationskondensatorn som kan trycka in en massa ström i gallret på en gång. Men det blir kanske försumbart i sammanhanget.
Det enda som jag är lite orolig för här är att anodströmmen i EH90 är så låg, max 2mA. För att motverka kapacitanserna så skulle man nog vilja ha lite högre ström, men då blir det ECH81 istället som man måste använda.
Och vad är problemet isåfall? Är ECH81 mycket dyrare? Ja. Man måste skaffa såna på "öppna marknaden" isåfall, och då hamnar man nog på en 20 spänn per rör. Dessutom är dom större och man måste skaffa novalsocklar.
EH90 har dock väldigt bra brytspänningar; den jobbar mellan 0 och -1 på styrgallren, så det kanske går bra iallafall. Den är ju avsedd som synkseparator så förhoppningsvis så blir det vackra pulser ut :-)
Jag själv har inte reflekterat över anodström vs kapacitans eftersom jag struntar i prestandan, utan jag har bara tittat på effektåtgång och signalnivåer. Lite räknande säger mig att om jag kör med 24k-motstånd (som jag har många av) på anoderna så får jag sådär 3,5mA och 34V som låg signalnivå (~118V hög) från ett ECC91; medans om jag kör med 51k-motstånd (som jag också har många av) så blir det 1,9mA och 21V. Mina andra beräkningar har utgått från 24k anodmotstånd, både för nätagget och för spänningsdelarna mellan rören, så jag kör nog på det.
Men vad gäller anodström och kapacitans, där kan du kanske upplysa mig om hur man ska räkna för att få en uppskattning av max klockfrekvens? :)
Enkel RC-beräkning :-) (eller kanske inte så enkel, rätt grisig faktiskt). Jag räknade dels på hur lång tid det tog att ladda upp/ur gallerkapacitansen genom motstånden tills trioden öppnat eller strypt flödet, och dels på hur mycket extra "skjuts" man får med kompensationskondensatorn. Den senare måste dessutom hinna ladda ur/upp sig innan pulsen går åt andra hållet, då blir det via ett motståndsnät. När man försökte kombinera båda kapacitanserna för ett slutvärde så blev det extremt grisigt :-/ Däremot är det inte jättesvårt, det tar bara lite tid. Formlerna står i Schröder-boken. -- Ragge
Bjarni
_______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
On 11/06/2013 11:14 AM, Anders Magnusson wrote:
On 11/06/2013 10:34 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/05/2013 10:53 AM, Anders Magnusson wrote:
Eller var det nåt helt annat du funderade över? :)
Nja, jag har kanske gjort det för komplicerat för mej :-) Det är två kapacitanser som man måste ta hänsyn till, dels styrgallerkapacitansen som skall laddas upp eller ur, och dels kompensationskondensatorn som kan trycka in en massa ström i gallret på en gång. Men det blir kanske försumbart i sammanhanget.
Mja justja, vet inte hur man hanterar kompensationskondingen. Vad är kapacitansen?
Och vad är problemet isåfall? Är ECH81 mycket dyrare?
Ja. Man måste skaffa såna på "öppna marknaden" isåfall, och då hamnar man nog på en 20 spänn per rör. Dessutom är dom större och man måste skaffa novalsocklar.
Du får väl räkna på 2mA, eller bygga en inverterare, mata den med fyrkantsvåg och titta på den i oscilloskop. :) Bjarni
Bjarni Juliusson skrev 2013-11-06 14:09:
On 11/06/2013 11:14 AM, Anders Magnusson wrote:
On 11/06/2013 10:34 AM, Bjarni Juliusson wrote:
On 11/05/2013 10:53 AM, Anders Magnusson wrote:
Eller var det nåt helt annat du funderade över? :)
Nja, jag har kanske gjort det för komplicerat för mej :-) Det är två kapacitanser som man måste ta hänsyn till, dels styrgallerkapacitansen som skall laddas upp eller ur, och dels kompensationskondensatorn som kan trycka in en massa ström i gallret på en gång. Men det blir kanske försumbart i sammanhanget.
Mja justja, vet inte hur man hanterar kompensationskondingen. Vad är kapacitansen?
Den får man räkna ut så att den håller lagom mycket laddning men inte tar för mycket tid att ladda ur :-)
Och vad är problemet isåfall? Är ECH81 mycket dyrare?
Ja. Man måste skaffa såna på "öppna marknaden" isåfall, och då hamnar man nog på en 20 spänn per rör. Dessutom är dom större och man måste skaffa novalsocklar.
Du får väl räkna på 2mA, eller bygga en inverterare, mata den med fyrkantsvåg och titta på den i oscilloskop. :)
Jag tror jag skall bygga och mäta lite. Dags för det praktiska nu :-) -- Ragge
Bjarni
_______________________________________________ Byggadator mailing list Byggadator@lists.ludd.ltu.se http://lists.ludd.ltu.se/cgi-bin/mailman/listinfo/byggadator
participants (3)
-
Anders Magnusson -
Anders Magnusson -
Bjarni Juliusson